DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

TN reder ut: Så slår regeringens nya anti-jobb-politik

Politiker och ekonomer är eniga om hur viktigt det är att öka sysselsättningen i Sverige. Trots det pekar den senaste tidens förslag och agerande från regeringens sida i en helt annan riktning – som inte alls är jobbfrämjande. Det visar TN:s genomgång.

När regeringen presenterade sin budgetproposition häromveckan var det många som förvånades över att det inte var ett större fokus på jobben nu när Sveriges ska försöka komma igen efter corona. Under pandemin har långtidsarbetslösheten ökat och fortfarande står många av flyktingarna som kom till Sverige under 2015 utanför arbetsmarknaden. Men det är bara toppen av isberget. Faktum är att många i den arbetsföra befolkningen inte är självförsörjande, enligt nya siffror från Svenskt Näringsliv.

Parallellt skriker företagen efter kompetens utan att hitta personer att anställa och pensionsåldern höjs för att klara av de demografiska förändringar som innebär att färre ska försörja fler framöver.

Många förslag i fel riktning

Av de 74 miljarder kronorna i regeringens budget föreslås i stället flera åtgärder som gör det lättare och mer lönsamt att jobba mindre, eller att till och med lämna arbetsmarknaden.

Om förslagen blir verklighet riskerar det så kallade respektavståndet, skillnaden i pension mellan personer som har jobbat hela livet och de som inte har jobbat alls, att minska. TN reder ut förslagen.

”Ålder är inte ett sjukdomstillstånd”

Regeringen vill införa en ny ”trygghetspension” som innebär särskilda regler i sjukersättningen för den som är över 60 år. Den som är sjukskriven ska inte längre prövas mot hela arbetsmarknaden och därigenom blir det lättare för dem att gå i förtidspension. Tanken bakom förslaget är att dessa personer ska slippa ta ut sin ålderspension tidigare än tänkt.

I en tidigare TN-artikel har Catharina Bäck, försäkringsexpert på Svenskt Näringsliv, riktat kritik mot förslaget som hon anser går stick i stäv med sjukförsäkringens syfte.

– Ålder är inte ett sjukdomstillstånd och sjukförsäkringen är ingen yrkesförsäkring. Även sjukskrivna som är äldre kan med aktiva rehabiliteringsinsatser stöttas tillbaka i tidigare eller nytt arbete. Det borde vara självklart att ta tillvara den arbetsförmåga som finns även för de som nått 60 års ålder.

Att bedöma försäkrades arbetsförmåga efter en viss ålder samtidigt som det pågår reformering för ett förlängt arbetsliv hänger heller inte ihop.

– Alla i yrkeslivet förväntas vara rädda om sina förmågor, kompetensutveckla sig och ställa om när det behövs. Att lämna arbetsmarknaden i förtid, trots att arbetsförmåga kan finnas, är inte hållbart, säger Catharina Bäck.

Idag är det medicinska skäl som ligger till grund för att bedöma om arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom, inte vilket år man är född. Genomförs förslagen är risken stor att sjukförsäkringen kommer att präglas av passivitet, och att aktörer som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan lägger mindre engagemang och resurser på de som närmar sig 60 år, menar hon.

– Det leder i sin tur till att många lämnar yrkeslivet i förtid trots att både arbetsförmåga och arbetsmarknad finns. Alla möjligheter ska vara uttömda innan någon förtidspensioneras.

”Arbete framställs ibland som ett nödvändigt ont”

Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta, konstaterar att det behöver finnas ett robust sjukförsäkringsskydd för den som inte klarar av att arbeta, men instämmer också i att det är viktigt att inte falla tillbaka i en situation där människor slås ut från arbetsmarknaden i onödan, utan att den arbetsförmåga som finns tas till vara.

– Arbete framställs ibland som ett nödvändigt ont men vi ser att de allra flesta som fortsätter att arbeta efter 65 år gör det för att det tillför livskvalitet, inte för att de behöver det ekonomiskt. Värdet i att känna tillhörighet och att finnas i ett socialt sammanhang ska inte underskattas.

I våras gjorde Alecta en stor studie av pensionärers inkomster som visade att det har blivit mycket bättre över tid. En genomsnittlig pensionär som har passerat 70 år har idag 75 procent av den inkomst som han eller hon hade före pensioneringen. En starkt bidragande orsak till att de har det så mycket bättre ekonomiskt är att färre slås ut från arbetsmarknaden och i stället arbetar längre.

– Det har betytt mycket för att få upp äldres pensioner på en högre nivå. Varje årskull pensionärer har en klart högre inkomst efter skatt än tidigare årskullar, säger han.

Främst beror det på att betydligt fler jobbar fram till pensioneringstidpunkten och att allt fler väljer att jobba även efter 65, helt eller delvis. Därför är det är viktigt att fler kan arbeta längre och att det finns en fungerande arbetsmarknad även för de som har passerat 60, enligt Staffan Ström.

– Där ser vi tydliga fördelar både för individen, för samhället i stort och för Sveriges totala tillväxt. Arbete är det som skapar välfärd och de gemensamma resurser som vi kan använda på olika sätt.

”Svåraste målkonflikten”

Den allra svåraste nöten att knäcka när det gäller dagens pensioner är respektavståndet, skillnaden i pension mellan den som har jobbat hela livet med låg lön och den som inte har jobbat alls. Här finns den kanske allra svåraste målkonflikten i hela pensionssystemet, konstaterar han. Samtidigt som starka röster vill höja nivån för dem med lägst pension, tycker de flesta att det ska vara en viss skillnad.

– Det går inte att på samma gång visa att det lönar sig att arbeta och att ha ett pensionssystem som ger alla lika mycket. Vi måste försöka hitta en rimlig balans så att även de som inte har varit så framgångsrika på arbetsmarknaden får en pension som de klarar sig på, säger Staffan Ström.

Om livsinkomsten, det vill säga värdet av arbete, ska återspeglas i pensionen måste det vara tydligt att det är så, och om det inte ska vara så stora skillnader i pension måste vi bestämma oss för det, slår Staffan Ström fast.

– Frågan borde debatteras mer – hur mycket vill vi att det ska skilja mellan den som har gått till jobbet i många år och den som inte har arbetat. Och om det ska ha lönat sig att jobba – ska den skillnaden bara synas i tjänstepensionen eller även i den allmänna pensionen?

”Med de förslag som regeringen kommer med nu är risken stor för en återgång till att långtidssjukskrivna göms och glöms”

En annan förändring som föreslås i sjukförsäkringen är att prövningen av arbetsförmågan hos den som är sjukskriven som sker dag 365 bara ska ske mot det egna arbetet. I dag prövas den mot hela arbetsmarknaden.

Den nuvarande sjukförsäkringsreformen kom på plats 2008 efter flera år av skenande sjuktal. I samband med den infördes en rehabiliteringskedja med fasta bedömningspunkter.

– Finns det arbeten som matchar din arbetsförmåga förväntas du ställa om. Det är en sjukförsäkring och inte en yrkesförsäkring. Den ska stödja omställning till nytt arbete som matchar arbetsförmågan för den som varit sjukskriven länge, säger Catharina Bäck.

Risk att många fastnar i sjukskrivningar

Det är viktigt att sjukförsäkringen präglas av aktiva insatser för att ta tillvara individers arbetsförmåga och att det finns tydliga och förutsebara kriterier för att bedöma den, menar hon.

– Vi vill inte tillbaka till tiden i början av 2000-talet som präglades av en hög grad av passivitet och lång sjukfrånvaro – det är inte hållbart. Med de förslag som regeringen kommer med nu är risken stor för en återgång till att långtidssjukskrivna göms och glöms.

Rehabkedjan har inneburit en mer aktiv process för att individer ska komma tillbaka i arbete och den har haft stora positiva effekter på sjukskrivningarna sedan den infördes. Regeringens förslag skulle återigen leda till större passivitet, konstaterar Catharina Bäck.

– Sannolikt skulle det leda till att fler individer fastnar i långa sjukskrivningar eller lämnar arbetslivet i förtid. Det går inte att bara sätta sig på hasorna och vänta – det är viktigt att ta tillvara den förmåga som finns.

Regeringen föreslår familjevecka

Regeringen har också föreslagit en ”familjevecka”, som innebär att alla föräldrar till barn mellan 4 och 16 år ska kunna vara hemma tre dagar per år och få 80 procent av lönen, för att delta vid barnens utvecklingssamtal, vara med dem i skolan eller för att vara hemma när det är studiedag.

Enligt Svenskt Näringsliv beräkningar skulle förslaget kosta samhället 20 miljarder kronor i färre antal arbetade timmar i ekonomin när arbetstagare är hemma från jobbet. Blir förslaget verklighet är det extra dålig tajming just nu när ekonomin befinner sig i en uppgång och ska försöka hämta tillbaka det som har gått förlorat i samband med pandemin, påpekar Jonas Frycklund, biträdande chefekonom på Svenskt Näringsliv, i en tidigare TN-intervju.

– Förslaget är en felprioritering som försvårar återhämtningen i ekonomin. Tappar vi 20 miljarder går den långsammare. I slutänden blir det alla andra som jobbar som får betala för att landets föräldrar ska kunna vara mer lediga. Det är ett väldigt konstigt förslag som får stor effekt på Sveriges BNP.

”Det är feltänkt av regeringen och liksom flera andra förslag i budgeten går det helt emot arbetslinjen”

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi presenterade förslaget som en åtgärd för att skapa ”rättvisare förutsättningar för föräldrar”, men Jonas Frycklund tycker att det är ett dåligt argument.

– Då hade det varit vettigare och betydligt mer rättvist att använda pengarna till att minska arbetslösheten. Det är feltänkt av regeringen och liksom flera andra förslag i budgeten går det helt emot arbetslinjen.

Pensionärer stoppas från jobb

Regeringen får också kritik för att inte få saker som främjar jobb gjorda. Till exempel finns det sedan länge en regel som säger att den som har börjat ta ut sin tjänstepension inte kan pausa den. Det innebär att många pensionärer som vill jobba avstår eftersom de kommer upp i en så hög total inkomst att en stor del går bort i skatt.

Enligt Alecta är så många som 350 000 svenskar så kallade jobbonärer som tar ut pension och arbetar parallellt. Regeln går på tvärs mot att politiker uppmuntrar alla svenskar att arbeta längre och strävan mot att arbetsgivare ska kunna behålla personal längre. Dessutom trivs många av de som arbetar efter 65 års ålder med att jobba.

Trots att fackförbund, arbetsgivare, politiker, tjänstemän, pensionsexperter alla är överens om att regeln bör ändras så händer inget. Ardalan Shekarabi har sagt att regeringen vill verka för att det ska ändras men att det ska göras inom ramen för en större översyn av avdragsreglerna för tjänstepension, vilket lär göra att frågan om att kunna pausa tjänstepensionen drar ut på tiden.

”De tycker inte att det är någon idé eftersom så mycket går bort i skatt”

Ingvar Backle, försäkringsexpert på Svenskt Näringsliv, påpekar i en TN-artikel att regeln gör att fler avhåller sig från att återgå i arbete eller ta uppdrag efter att de har börjat att lyfta sin pension.

– Konsekvensen blir att det jobbas mindre i den här gruppen helt enkelt. De tycker inte att det är någon idé eftersom så mycket går bort i skatt när inkomsten läggs ovanpå pensionen.

Ardalan Shekarabis senaste utspel är ännu ett tecken på när regeringen säger en sak men föreslår förändringar som är ”rent kontraproduktiva”, påpekar han.

– Det talas mycket om vikten av att alla arbetar så mycket och länge som möjligt. Samtidigt är åtgärderna som regeringen har föreslagit den senaste tiden inget som befrämjar arbetslinjen – snarare tvärtom. De motverkar återgång i arbete för de som egentligen har möjlighet till det.

För Sverige, som har ett utbyggt trygghetssystem, är det viktigt att alla som har en arbetsförmåga helt eller delvis utnyttjar den, konstaterar Ingvar Backle.

– För att vi ska klara av att upprätthålla den nivå vi har måste alla måste hjälpas åt. Därför är det viktigt att vi får fler i arbete, och en del av det är att äldre arbetar längre.

”Strösslar ut pengar ur en stor godispåse utan mål och mening”

Problemet är att förslagen som regeringen kommer med i budgetpropositionen inte ger signaler som pekar i någon särskild riktning. Det anser Eva-Lena Ahlqvist, journalist och skatteexpert.

– Regeringen strösslar ut pengar ur en stor godispåse men det verkar ske utan mål och mening.

Syftet är troligen att både glädja väljare – det är ju en valbudget – och de partier med motstridiga åsikter som måste stödja budgeten för att den ska gå igenom, konstaterar hon.

– Det är glädjande att det är en skattesänkarbudget och inte en skattehöjarbudget, men det vore bättre att använda skattesänkningarna till att öka drivkrafterna till arbete.

Marginalskatten kan bli ännu högre

Under många år har inkomstskatten sänkts så att fler får behålla mer av sin inkomst, men marginalskatten på en inkomstökning är fortfarande uppseendeväckande hög, påpekar hon.

Den genomsnittliga kommunalskatten är drygt 32 procent, men de flesta betalar bara 20–25 procent i inkomstskatt. Först vid en årsinkomst på 700 000 kronor blir skatten 32 procent, men skatten på en inkomstökning blir 55 procent på grund av den statliga inkomstskatten och avtrappningen av jobbskatteavdraget. För den som fortsätter att jobba efter 65 är skillnaden ännu större.

– Skatten på den totala inkomsten är lägre och marginalskatten kan bli ännu högre eftersom både jobbskatteavdraget och det förhöjda grundavdraget trappas av. Det är kontraproduktivt om man vill att människor ska jobba mer och fortsätta jobba när de blir äldre.

Eva-Lena Ahlqvist tycker att det är konstigt att regeringen i det här läget skjuter till så mycket som 74 miljarder kronor i sin budget och lägger så mycket på att stimulera konsumtion.

– Nu ska skatten för alla som har en ”förvärvsinkomst” sänkas igen. Jag undrar hur många som ens har märkt att de får en ny ”skattereduktion för förvärvsinkomst” i år? Det är ju inte brist på pengar som håller nere konsumtionen utan smittspridningen.

Att få arbetsmarknaden att fungera bättre borde vara högre prioriterat, konstaterar hon. Arbetslösheten är hög samtidigt som företag har svårt att hitta personal.

– Det är bra att många som har förlorat sina jobb i krisen har hittat nya jobb eller utbildningar, men det är också viktigt att luckorna fylls när efterfrågan ökar.

”Det måste löna sig att arbeta. Om drivkrafterna är utformade så att det lönar sig bättre att låta bli kommer fler att leva på bidrag”

Arbete ger tillväxt, skatteintäkter och ett sammanhang för individen. Jobbet spelar stor roll för att invandrare ska integreras och känna sig som en del av samhället.

– Därför är det viktigt att alla får möjlighet att jobba och att det alltid måste löna sig att arbeta. Om drivkrafterna är utformade så att det lönar sig bättre att låta bli kommer fler i slutänden att leva på bidrag.

Skadliga utspel om kapitalskatter

När det gäller kapitalskatten är det angeläget att den ligger i nivå med omvärlden för att få investeringar att ske i Sverige påpekar Eva-Lena Ahlqvist, och kallar Magdalena Anderssons tidigare utspel kring höjda kapitalskatter för direkt skadligt.

Det är bra att det inte finns något sådant i budgeten och att förslagen har tonats ner, anser hon.

– Att de luftas kan vara bra för sammanhållningen i hennes parti men skapar oro i näringslivet och hos vanliga sparare. Investeringssparkontot, ISK, är en ny folkrörelse och vi har ett investeringsklimat som det finns all anledning att vara rädd om.

Kapitalskatter måste vara konkurrenskraftiga när gränserna är öppna och de kan heller aldrig ge särskilt stora skatteintäkter, betonar Eva-Lena Ahlqvist.

– Det är bättre att kapitalskatterna är så låga att det leder till fler investeringar och jobb, för det är arbete som ger de stora skatteintäkterna.