DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN
Ekonomen: Därför tackar arbetslösa nej till jobb
1,3 miljoner människor i Sverige kan inte försörja sig själva, visar nya siffror. Ekonomen Jacob Lundberg har räknat på värdet för människor att gå från bidrag till jobb. ”Människor tackar nej till jobb som vore samhällsekonomiskt effektivt om de tog”, säger han.
Nya siffror från Svenskt Näringsliv visar att över 1,3 miljoner svenskar är arbetslösa eller beroende av bidrag. Flera experter varnar nu för att utanförskapet riskerar att bli en samhällsutmaning som Sverige kommer att få brottas med under väldigt lång tid framöver.
Skatter påverkar hur människor agerar. Så långt är de flesta överens. Och enligt grundläggande ekonomisk teori så vill fler arbeta när vinsten av arbete ökar.
– Det finns också gott om forskningsstöd för att skatter och bidrag spelar roll för viljan att delta på arbetsmarknaden, säger Jacob Lundberg, doktor i nationalekonomi från Uppsala universitet och chefekonom på Timbro, som har djupanalyserat den svenska och internationella forskningen på området tillsammans med John Norell, doktorand i nationalekonomi.
– 27 av 35 studier som vi har gått igenom finner tydliga effekter, åtminstone för kvinnor, säger han.
Men hur pass mycket påverkar skatterna viljan att arbeta? Och hur dyrt är det egentligen att gå från bidrag till jobb i Sverige?
Forskningen pratar om intensiva och extensiva marginaler för att svara på frågan, förklarar Jacob Lundberg. Den intensiva marginalen handlar om hur mycket det lönar sig att jobba en extra timme. I Sverige är den högsta marginalskatten över 70 procent om arbetsgivaravgifter och konsumtionsskatter räknas in. Det är topp-tre i världen och har därför uppmärksammats en hel del i den svenska skattedebatten.
Däremot är det få som pratar om den extensiva marginalen, det vill säga om det lönar sig att ta ett jobb överhuvudtaget. Här är det istället deltagandeskatten som är relevant. Förenklat, om skillnaden mellan lönen efter skatt och ersättningen du får när du inte arbetar är liten är deltagandeskatten hög, din levnadsstandard ökar inte om du tar ett jobb.
”Skattesatsen för en person som går från bidrag till jobb är över 80 procent i Sverige”
Mer precist, när du börjar jobba skapar du värde till samhället. Deltagandeskatten visar hur mycket av det värdet som tillfaller staten, genom skatter på arbete och minskade kostnader för bidrag. Om deltagandeskatten är 0 tillfaller hela värdet dig, men om skatten är 100 procent går allt till staten och det finns inga ekonomiska incitament för dig att jobba, förklarar Jacob Lundberg. I Sverige ligger deltagandeskatten högt, visar hans beräkningar.
– Skattesatsen för en person som går från bidrag till jobb är över 80 procent i Sverige för normala lönelägen, vilket innebär att staten får den allra största delen när någon börjar arbeta, säger han.
Räkneexempel: ”Människor tackar nej till jobb”
Han illustrerar med ett räkneexempel, ett vårdbiträde som väger mellan a-kassa och jobb. Antingen kan hen gå tillbaka till sitt gamla jobb som betalar 25 000 kronor i månaden eller så kan hen fortsätta att leva på a-kassa.
– Skulle personen ta jobbet skulle det bara öka levnadsstandarden med motsvarande knappt 5 000 kronor i månaden (efter avdrag för konsumtionsskatter), enligt mina beräkningar. Det betyder att personen bara får behålla 15 procent av samhällets vinst och att 85 procent går till staten, säger Jacob Lundberg.
När vårdbiträdet tar jobbet för 25 000 kronor i månaden, så blir det med arbetsgivaravgifter runt 33 000 kronor för arbetsgivaren, det vill säga ytterligare skatter till staten.
– I exemplet får staten in skatteintäkter på omkring 28 000 kronor i månaden när personen börjar jobba, inklusive minskade kostnader för a-kassa, säger han.
Samhällets vinst är alltså omkring 33 000 kronor i månaden (28 000 till staten och 5 000 till vårdbiträdet) om personen börjar jobba istället för att leva på andra ersättningar.
Men en deltagandeskatt på 85 procent är högt, betonar Jacob Lundberg. Det innebär att det krävs mycket för att en person ska ge upp sin fritid.
– Deltagandeskatter gör att människor tackar nej till jobb som vore samhällsekonomiskt effektivt om de tog. Forskning visar att ju högre deltagandeskatter, desto lägre blir sysselsättningen, säger han.
Verkligheten mer komplicerad
Jobbskatteavdragets uppfinnare Hans Lindblad, före detta statssekreterare under Anders Borg, har tidigare påpekat att deltagandeskatten till och med kan vara högre eftersom en person som har varit arbetslös en tid inte alltid går tillbaka till lönen som den hade när den sist jobbade.
Verkligheten är självklart mer komplicerad än räkneexemplet. Människor har inte alltid valet om de ska delta i arbetskraften eller inte, vilket inte minst coronakrisen har visat. Bland annat stiger långtidsarbetslösheten i gruppen med funktionsnedsättning och Arbetsförmedlingen varnar för att pandemin får gruppen att hamna ännu längre från arbetsmarknaden.
– Vi ser allvarligt på det, säger Lotten Moberg, stabschef för avdelningen Stärka förutsättningar på Arbetsförmedlingen, till Svd.
Det finns omständigheter då annat än ekonomiska incitament avgör arbetsförmågan, men det är drivkrafterna i stort i samhället som Jacob Lundberg pratar om.
– Vill politikerna se till att sysselsättningen ökar borde de antingen minska skatterna eller minska bidragen, så att det lönar sig mer att jobba. Att utöka jobbskatteavdraget eller sänka taket eller ersättningsgraden i socialförsäkringarna är förmodligen rätt väg att gå, säger Jacob Lundberg.
Förslag tvärtemot jobblinjen
Men i budgeten meddelade Magdalena Andersson helt andra besked. TN:s genomgång häromdagen visar att en rad förslag och åtgärder som är på gång går tvärtemot jobblinjen och istället gör det lättare att lämna arbetskraften. Det handlar bland annat om att sjukskrivna personer över 60 år inte längre ska prövas mot hela arbetsmarknaden, färre karensdagar i a-kassan, höjt tak i sjukpenningen och att det ska bli lättare för långtidssjukskrivna att få sjukpenning även efter dag 365. Det föreslås även en ”familjevecka” som går ut på att föräldrar med barn ska kunna ta ut lediga dagar med 80 procents lön.
Ovanpå detta kan pensionärer som vill jobba åka på en skattesmäll, eftersom regeringen skjuter på beslut om att pausa tjänstepensionen.
Samtidigt närmar sig långtidsarbetslösheten 200 000 personer. Endast fyra av landets tio miljoner invånare står i dag för både sin egen och övriga samhällets försörjning, varnar Svenskt Näringslivs ekonomer Johan Lidefelt och Maria Mikkonen.
Kritik från flera håll
Kritiken kommer från flera håll. Moderaterna skriver i ett pressmeddelande att de ”säger nej till bidragshöjningarna i regeringens budget” och ifrågasätter bland annat att det ska bli lättare att få a-kassa.
Även professor Lars Calmfors som har gått igenom forskningsläget konstaterade i DN i oktober förra året att 24 av 28 studier visar på negativa effekter av högre ersättningsnivå på arbetslösas övergång till sysselsättning.
Flera länder har prövat varianter av skattereduktioner för arbetsinkomster för att få fler i arbete. Sverige införde jobbskatteavdraget.
– Även om jobbskatteavdraget inte har gått att utvärdera eftersom alla får det och det inte finns någon naturlig jämförelsegrupp, kan man säga något om effekterna baserat på erfarenheterna från andra reformer. Jag beräknar att jobbskatteavdraget har lett till att mellan 94 000 och 180 000 fler är i jobb, säger Jacob Lundberg.
