DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN
Professor: Fler än 1,3 miljoner försörjer sig inte genom arbete
1,3 miljoner svenskar försörjer sig inte genom eget arbete, enligt Svenskt Näringsliv. Professor Johan Eklund menar att siffran egentligen är betydligt högre. ”Drygt 1,8 miljoner svenskar kan inte försörja sig själva”, säger han till TN.
Nyligen presenterade Svenskt Näringsliv nya beräkningar som visar att cirka 1,3 miljoner svenskar i arbetsför ålder inte försörjer sig genom eget arbete. Det växande utanförskapet är Sveriges långsiktigt största ekonomiska och sociala problem, menar organisationen och lägger fram flera konkreta förslag till politiska reformer för att vända trenden. Svenskt Näringsliv menar att det krävs en tydlig arbetslinje och förutsättningar för företagen att investera, växa och anställa.
Professor Johan Eklund, vd för Entreprenörskapsforum, håller med om att självförsörjningsgraden är ett stort samhällsproblem.
– I slutändan handlar det om välfärdsstatens hållbarhet. Har vi för få som är självförsörjande kommer de att leva på inkomster som andra genererar, säger han.
Men Johan Eklund menar att den siffra som Svenskt Näringsliv presenterar – 1,3 miljoner – är för lågt räknad.
– Våra beräkningar visar att drygt 1,8 miljoner svenskar inte kan försörja sig själva, säger han.
Svenskt Näringsliv grundar sina beräkningar på den modell som Entreprenörskapsforum utvecklade till sin rapport ”När blir utrikes födda självförsörjande?” som presenterades 2020. Bakgrunden till det nya måttet var att Entreprenörskapsforum ansåg att den officiella arbetsmarknadsstatistiken ofta var missvisande. Graden av självförsörjning speglar verkligheten bättre och därför togs det nya måttet fram. Entreprenörskapsforums beräkningar i rapporten landade på att över 1,8 miljoner svenskar i arbetsför ålder 20-64 år inte försörjer sig genom eget arbete, med mycket stor variation mellan olika grupper.
Svenskt Näringsliv kommer fram till samma nivåer men har valt att inte ta med 500 000 studerande med studiemedel, för att dessa till största delen består av lån som senare ska återbetalas. Johan Eklund menar att det är en överdrivet försiktig hållning.
– Det är bra att frågan diskuteras men jag tycker att det är olyckligt att måttet grumlas. Det vi vill mäta är hur många individer i arbetsför ålder som faktiskt uppnår tillräckliga inkomster för att leva på. I strikt bemärkelse är ju studerande inte självförsörjande. Vissa studerande som jobbar och når upp till inkomsttröskeln är självförsörjande men långt ifrån alla är det, säger han.
Johan Eklund menar att det är viktigt att ta med hela den arbetsföra befolkningen som inte är självförsörjande i diskussionen.
– Vi har exempelvis ett problem med att inträdet på arbetsmarknaden efter examen sker vid hög ålder i Sverige. Detta kostar samhället mycket. Själva poängen med ett självförsörjningsmått måste vara att just se hur många som klarar sig på egna förvärvade inkomster. Alternativet är att studera självförsörjning över hela livscykeln, men det är betydligt mer komplicerat, säger han.
Svenskt Näringslivs förslag till politiska reformer handlar i korthet om att stärka drivkrafterna för att arbeta, att anställa och att utbilda fler för jobb. Johan Eklund är positiv till initiativet och menar att det behövs ett självförsörjningsmål för den ekonomiska politiken.
– Det måste löna sig att arbeta. Därför bör det skapas ett respektavstånd mellan lön och bidrag. Det är inte hållbart att så många individer lever på andra. Titta bara på vårt pensionssystem som av allt att döma kommer belastas hårt framgent just för att alldeles för många inte är ekonomiskt produktiva i samhället. Om självförsörjningsgraden fortsätter att falla hotas på sikt den svenska välfärdsmodellen, säger Johan Eklund till TN.
