DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Utredaren: Så ska yrkeshögskolan gå från bra till ännu bättre

En yrkeshögskola som höjer statusen för praktiskt yrkeskunnande – och som rustar individer och företag för framtiden. Maria Bernhardsens uppdrag som särskild utredare av yrkeshögskolan är mastigt och målen är högt ställda. ”Min ambition är att många ska kunna vara med och bidra”, säger hon till TN.

Regeringen ger en särskild utredare i uppdrag att föreslå de förändringar som krävs i yrkeshögskolans regelverk för att ”säkerställa den växande utbildningsformens stabila, effektiva och hållbara funktion även för framtiden”. Den särskilda utredaren är Maria Bernhardsen, till vardags policyexpert på Svenskt Näringsliv.

Kan du berätta lite om ditt uppdrag?

– Det är en utredning som ska ta yrkeshögskolan från bra till ännu bättre. Det är en omåttligt populär utbildningsform som har vuxit stadigt och snabbt. Och när en utbildningsform växer så mycket och samtidigt förväntas följa en föränderlig arbetsmarknad så innebär det att den behöver revideras med jämna mellanrum. Regeringen har presenterat ett omfattande direktiv på 29 sidor med saker som behöver få en översyn.

Vad är det viktigaste i direktiven?

– Övergripande pratar regeringen om att den vill få en mer stabil, effektiv och hållbar yrkeshögskola. Det jag personligen tycker är riktigt intressant är att utredningen ska titta på långsiktigheten, det vill säga på vilka grunder utbildningar bör ingå i ett mer stadigvarande utbud. Yrkeshögskolans utbud bygger på arbetslivets efterfrågan och nu tror vi att det finns kompetensbehov som kommer att bestå under lång tid. Jag ska alltså ta fram förslag på vilka utbildningar som kan bli mer varaktiga än de som finns idag.

Vad skulle det kunna vara för utbildningar?

– Jag skulle kunna tänka mig att det kan handla om kompetenser som är kopplade till både energiförsörjning och klimatomställning – frågor som är viktiga för globala hållbarhetsmål.

Varför är yrkeshögskolan viktig?

– Den fyller en funktion för jobb och omställning på en föränderlig arbetsmarknad som vi inte har haft på utbildningsarenan tidigare. Det är en relativt ny utbildningsform som förser arbetsmarknaden med specialistkompetens inom olika yrkesområden. Den har också bidragit till att höja statusen för praktiskt yrkeskunnande.

Varför är det just du som har fått det här uppdraget?

– Jag tror att det bygger på att jag har en lång erfarenhet och har följt yrkeshögskolan under en lång tid, ända sedan starten 2009. Jag har suttit i arbetsmarknadsrådet, jag har följt olika projektinsatser inom yrkeshögskolan, jag har medverkat i olika referensgrupper och nu senast har jag suttit i insynsrådet. Jag känner helt enkelt till yrkeshögskolans verksamhet bra.

– Yrkeshögskolan har en väldigt nära koppling till arbetslivet och jag tror att regeringen med utbildningsminister Anna Ekström ville att utredaren skulle vara en representant från arbetsmarknaden.

Är det någon mer än du som ska arbeta med det här?

– Utredningen kommer att ha ett sekretariat, bestående av två personer. Dessutom ska Myndigheten för yrkeshögskolan bistå med relevant underlag under utredningens gång.

Vad är det första du ska göra nu när du kliver på ditt uppdrag?

– Det jag ska göra just nu är att sortera i de omfattande direktiven. Vissa frågor är av mer teknisk karaktär medan andra frågor handlar om yrkeshögskolans framtida förutsättningar och funktion. Som utredare är det viktigt att inhämta inspel från specialister och intressenter.

– Min ambition är att det här blir en tillgänglig utredning, det vill säga att det ska vara många som kan vara med och bidra, så att vi belyser de här frågeställningarna från olika håll.

När ska utredningen vara klar?

– Halvårsskiftet 2023.

Vad vill du att resultatet av din utredning ska bli?

– Jag skulle vilja ha en yrkeshögskola som följer förändringarna på framtidens arbetsmarknad och rustar individer och företag med rätt kompetens i rätt tid.

Läs utredningsdirektiven.