REFORMERINGEN AV ARBETSFÖRMEDLINGEN
Almega: Kommuner bör inte få betalt för jobbmatchning
När regeringen vill låta kommuner få betalt från Arbetsförmedlingen för jobbinsatser kan det skapa en osund konkurrens, menar Andreas Åström på Almega. ”Minsta lilla glidning mot en kommunalisering av arbetsmarknadspolitiken är dåligt för AB Sverige”, säger han och varnar för en kommande proposition.
Arbetsförmedlingen håller på att reformeras. Som en del av det vill regeringen att myndigheten ska kunna ersätta kommunerna för så kallat jobbrustande insatser. I realiteten handlar det om att kommunerna till exempel ska kunna få ersättning för att mer eller mindre driva arbetsförmedling, det vill säga bland annat arbeta med matchning på arbetsmarknaden. Det är ett förslag som Andreas Åström, näringspolitisk chef på Almega, vänder sig starkt emot.
– Det är synd att regeringen inte stänger dörren för kommunerna när det gäller deras möjlighet att bli leverantörer inom det nya matchningssystemet KROM, säger han.
Andreas Åström hoppas att regeringen ska ändra sig eller åtminstone göra ett förtydligande. I april ska det komma en proposition, men givet att såväl utredningen som är grunden för propositionen som Lagrådet inte invänder mot förslaget är utsikterna för en ändring förhållandevis små.
– Det återstår att se vad som händer.
Det har länge funnits en debatt om det som vissa kallar för vita fläckar på arbetsmarknadsområdet. Andreas Åström menar att den debatten är betydligt överdriven. Han förklarar att det finns olika leveransområden och att kommunerna i mer än 99 procent av fallen tillhör ett sådant.
– Därför har de också fristående aktörer som verkar i deras område. Så det borde lösa sig, säger Andreas Åström och fortsätter:
– Det kan givetvis finnas något enstaka undantag. Sorsele är till exempel ett sådant. Där kan det bli lite mer utmaningar, men i ett övergångsskede bör regeringen då ge Arbetsförmedlingen ett uppdrag att även fortsättningsvis hantera matchningen.
Lokalt företagsklimat viktigt
Andreas Åström understryker hur viktigt det lokala företagsklimatet är för en kommun.
– Om man med skattepengar i ryggen väljer att konkurrera med fristående aktörer, så är det så klart dåligt för det lokala företagsklimatet. Det sänder en dålig signal till nyföretagandet i kommunen.
– Kommunen ska hålla sig borta från marknader där det redan finns en privat verksamhet. Det blir en osund konkurrens, helt enkelt, säger Andreas Åström.
Där får han medhåll från Patrik Karlsson, policyexpert kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.
– Det är viktigt att kommunerna inte tillåts konkurrera med privata företag inom programmet Rusta och Matcha. Det ska bedrivas av fristående aktörer, säger han.
Roger Mörtvik är statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet. Han menar att det redan är idag är möjligt för kommuner att få ersättning från Arbetsförmedlingen, men att det krävs ett förtydligande.
– I grunden handlar det om att vi ser att kommunerna är viktiga aktörer i arbetsmarknadspolitiken, säger han till Dagens Samhälle.
Sverige har haft en statlig arbetsmarknadspolitik sedan 1930-talet. Andreas Åström vill att det ska fortsätta vara så, av flera skäl, inte minst för att det kan skapa inlåsningseffekter om kommunerna får det arbetsmarknadspolitiska ansvaret. En kommunal arbetsmarknadspolitik kan innebära att människor inte flyttar dit jobben finns, utan blir kvar på orter där det inte finns några jobb att söka.
– Det finns en risk att en kommun som ansvarar för matchning och arbetsförmedling inte tittar utanför kommungränsen. Kommunen vill ju ha kvar invånarna, eftersom det finns starka ekonomiska incitament för det. Det är en ordning som inte vore särskilt bra. Minsta lilla glidning mot en kommunalisering av arbetsmarknadspolitiken är dåligt för AB Sverige, säger Andreas Åström.
