KOMPETENSKRISEN

Här är gymnasieutbildningen som ger jobb och bra lön − direkt

TN listar utbildningarna som ger ditt barn jobb direkt efter gymnasiet och mest i lön. På transport- och fordonsprogrammet har sju av tio elever jobb inom ett år - det är bäst i hela landet. ”Jag fick jobb en vecka efter studenten”, säger Fredrik Hellström.

− När kan du börja jobba här?

− När som helst.

− Bra, då börjar du i morgon.

Det låter som en anställningsintervju från förr i världen men är vardag inom åkerinäringen som sedan länge skriker efter yrkesförare. Det kan Fredrik Hellström intyga.

− Jag fick jobb en vecka efter studenten på det företaget jag sökte till då, så sommarlovet blev lite kort, säger han.

Idag arbetar han på IB Transport i Västerås. Han tvekade aldrig om vilken linje han skulle gå på gymnasiet.

− Jag ville börja jobba direkt efter skolan och tjäna pengar. Dessutom kommer jag från en familj med många yrkesförare så det låg i blodet.

Dags för gymnasieval

Just nu sitter landets niondeklassare och funderar på vilket av de 19 olika gymnasieprogrammen de ska välja till hösten. I många fall handlar det om valet mellan ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program, ett val med stor inverkan på framtiden och framför allt, möjligheten att få jobb.

Att vara nära skolan är en förutsättning för att kunna göra bra rekryteringar.

En vägledning inför framtiden är statistiken över vilka utbildningar som snabbt ger jobb. Transportbranschen har kontinuerligt skickat ut nödrop i många år och påtalat bristen på yrkesförare. Svårigheten att hitta nya medarbetare kommer av allt att döma att öka än mer eftersom det är det en bransch som växer i takt med våra ändrade köpvanor och vilja att få varor levererade hem till bostaden. Det ger en närmast vidöppen arbetsmarknad där närmare sju av tio, 67 procent, som har gått ut fordons- och transportprogrammet har jobb inom ett år. Efter tre år är siffran ännu högre. Då har 77 procent av eleverna jobb. Nästan alla får alltså jobb. ”Numera kollar vi bara att de andas och har puls”, har blivit ett stående skämt bland landets åkeriföretagare.

Riktigt så drastiskt uttrycker sig inte Caj Luoma, chef för kompetensförsörjningen på Transportföretagen.

− I dagsläget är det kontinuerliga årsbehovet av yrkesförare cirka 5 000 personer per år. Gymnasieskolan klarar att leverera cirka 60 procent av dem vilket förklarar både den närmast kroniska bristen och den höga etableringsgraden av de som har gått fordons- och transportprogrammet, säger han.

Allt fler tjejer

Medvetenheten om den ur jobbsynpunkt närmast kassaskåpssäkra utbildningen som fordons- och transportprogrammet representerar sprider sig sakta men säkert. Det visar bland annat det faktum att idag är 27 procent av eleverna tjejer, en utveckling som branschen har arbetat hårt på. Dessutom finns ett flertal olika forum för samverkan mellan företag och skola.

− Här i Västerås sitter vi med i programrådet för gymnasieutbildningen och gör besök på olika skolor. Jag är även ordförande i styrgruppen för det transportcollege som finns här och som är landets första. Att vara nära skolan är en förutsättning för att kunna göra bra rekryteringar.

Det säger Madelene Hjelm, som för 20 år sedan startade IB Transport i Västerås där hon fortsatt är vd. Idag har företaget ett 70-tal anställda och nyanställer sju-åtta personer varje år.

− Kontinuerliga kontakter med skolorna och att erbjuda praktik gör att vi lär känna eleverna så att vi så att säga kan välja varandra.

Fokus på föraryrket

En av dem som valde IB Transport är Akbar Shafhj, som gick ut fordonsprogrammet förra våren. Inom en vecka efter studentexamen var han anställd efter en något längre anställningsintervju än den som kollegan Fredrik Hellström genomgick. Men anställningspapperen var snabbt påskrivna.

− En vecka efter att skolan var slut var jag på jobb, säger han.

Då hade det gått sex år sedan han kom till Sverige från Iran och även han hade sedan länge fokus inställt på föraryrket. Det blev inte sämre av att kompisar berättade om att det var lätt att få jobb som chaufför. Efter att Akbar Shafhj hade gjort praktik på bland annat IB Transport, kunde de två ”välja varandra”, som Madelene Hjelm uttrycker det.

− Jag kör lastbil, åker alltså runt med större godslaster till olika kunder i regionen. Det känns verkligen att jag valt rätt jobb. Förare var ju det har jag ville bli. Att tycka om det yrke som man valt är viktigt, annars blir det fel både i en själv och där jobbet är, säger han.

Lättat något

De kontinuerliga ropen efter förare till trots har det lättat något de senaste åren när det gäller möjligheten till nyrekryteringar. Det menar både Caj Luoma och Madelene Hjelm och hänvisar till de långsiktiga informations- och PR-arbetet som branschen bedriver för att locka fler unga till yrket. Att allt fler tjejer väljer föraryrket bidrar också till att nå utanför de vanliga rekryteringsmiljöerna.

− En förare behöver inte vara stor och stark. Det finns teknik att använda vid lyft och lastning. Dessutom är branschen i framkant när det gäller omställning och teknikutveckling, säger Caj Luoma.

Madelene Hjelm håller med och pekar på en annan aspekt på yrket, fjärran från bilden av föraren, ensam i förarhytten och på vägarna.

− Det är ett alltmer socialt yrke. Vi möter kunder varje dag, både när vi lastar av gods ute på företag och i bostadsområdena när vi lämnar paket och försändelser. En väsentlig skillnad mot förr och någonting som gör jobbet roligare.

Källa: Ekonomifakta/SCB

Gymnasiepejl: Så går det för elever som har gått gymnasieprogrammen