DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Professor: För många pluggar till låtsasjobb

Normen att det är fint med en högskoleutbildning och mindre fint med en praktisk utbildning skapar en allt skevare arbetsmarknad. Samtidigt som näringslivet skriker efter yrkesutbildade examineras allt fler till jobb som egentligen inte behövs. Det menar ekonomiprofessorn Mats Alvesson.

Före gymnasiereformen 2011 sökte 50 procent av landets skolelever till ett yrkesprogram. I samband med reformen togs högskolebehörigheten på yrkesprogrammen bort. Åtta år senare gick bara 29 procent av alla elever på gymnasiet en yrkesutbildning medan 59 procent läste ett högskoleförberedande program.

Trots att efterfrågan på personer inom praktiska yrken, exempelvis byggnad, hantverk, polis och vård- och omsorg, hela tiden ökar så är det allt färre som väljer en praktisk yrkesutbildning. Samtidigt fortsätter antalet som utbildar sig på högskola att öka.

– Det kanske låter bra att allt fler utbildar sig på högskolan men det skapar en obalans, säger Mats Alvesson, organisationsforskare vid Lunds universitet.

Fortsätter trenden blir kompetensbristen ännu större. För företagen innebär det att lönerna skjuter i höjden, att de inte kan expandera och måste förlita sig mycket på utländsk arbetskraft, konstaterar han.

– De flesta håller med om att det inte blir bra. Men vilken politiker vill säga att vi ska ha färre högskoleutbildningar? I stället fortsätter de att tala för kunskapssamhället och att alla har rätt att gå på högskolan, och utbildningsplatserna på högskolan byggs ut.

”Kraven behöver skruvas åt”

När högskolan blir norm sjunker statusen för de praktiska utbildningarna. Ett sätt att ändra det är att höja kraven till högskolan eller att minska antalet platser, menar han. Högskolan blir då för dem med studiebegåvning och intresse. Men då behöver politikerna också stå upp för att dem som inte har tillräckligt med förkunskaper eller intresse för en akademisk utbildning heller inte får tillträde till högskolan.

– Kraven behöver skruvas åt. Idag gör glädjebetyg i gymnasieskolan att lärarna på högskolan curlar eleverna igenom utbildningen.

Många läser där bara för att alla andra gör det – för att leva upp till en norm, betonar han.

– De är inte särskilt intresserade. När de kommer ut från högskolan har de hög kompetens på pappret men i själva verket är många rätt så svaga kunskapsmässigt.

Vända trenden

Ett annat sätt är att försöka få till en normomvandling är att vända trenden att med att alltid lyfta fram högskolestatus som ”huvudnummer”, påpekar Mats Alvesson.

– Signalen måste vara att det går utmärkt att göra något annat än att läsa på högskolan utan att vara misslyckad, vilket ju är rimligt. Det är min huvudtes. Med tanke på hur arbetsmarknaden ser ut borde praktiska utbildningar vara det naturliga valet för de flesta.

Hälften av dem som läser på högskolan läser samhällsvetenskap, humaniora och juridik vilket är för många eftersom det inte finns tillräckligt med jobb inom dessa sektorer, konstaterar Mats Alvesson. Följden blir att få av dem som går en högskoleutbildning får jobb i linje med vad de förväntar sig.

– I stället får de ofta halvenkla administrativa jobb där de inte får användning för det som de har läst om, till exempel ledarskap och strategisk kommunikation. De blir frustrerade och besvikna och måste leta efter möjliga problem och arbetsuppgifter att koppla ihop sig med.

”Människoförbättring”

Många landar i olika typer av jobb som går ut på att optimera tillvaron och bekämpa sånt som inte är perfekt, förklarar han. Exempelvis mångfaldsträning, ledarskapsförbättring, coachning, gruppträning eller karriärplanering. Han konstaterar att expansionen av ”människoförbättring” borde göra fler mogna och självständiga, men att det inte verkar vara fallet.

– Det är ett problem att så många på högskolan utbildar sig till sådana här påfundsjobb. Alla kan inte arbeta med att terapeutisera varandra och sysselsätta sig med policyer, visioner och värdegrundsarbete.

Expansionen av administration är också ett problem, till exempel inom sjukvård med tilltagande obalans mellan administratörer och personer i kärnverksamheten.

– Till stora delar handlar det inte så mycket om produktivitet utan i värsta fall bidrar det till och med negativt, att man inte gör något själv utan det är bara via andra som man kan åstadkomma något. Fler och fler som satsar på något som är fint och bekvämt men som inte är särskilt produktivt.

Det gör att ett stort antal personer i arbetslivet sysselsätter sig med sådant som inte är viktigt, menar han. Att färre utbildar sig till praktiska yrken får en mängd negativa konsekvenser för ekonomi, arbetsliv och offentlig sektor. Skola, socialtjänst och sjukvård fungerar sämre men obalansen drabbar också individer.

– Ju viktigare jobb, desto mindre verkar det locka folk, säger Mats Alvesson.

Vill se bättre anpassning till företagen

Bristen på rätt kompetens är det viktigaste tillväxthindret för svenska företag. För att råda bot på det behöver dimensioneringen och innehållet i de utbildningar som finansieras med skattemedel anpassas bättre till det som företagen efterfrågar. Det konstaterar Magnus Wallerå, avdelningschef för kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.

– Alldeles för få väljer att skaffa sig en yrkesutbildning. Om inget görs kommer mellan 250 000 och 300 000 yrkesutbildade att saknas fram till 2035. Det hotar företagens konkurrenskraft och deras möjlighet att växa i Sverige.

40 procent av en årskull behöver gå en yrkesutbildning på gymnasienivå för att arbetsmarknadens behov av yrkesutbildad arbetskraft ska tillgodoses, berättar han. En yrkesutbildning leder till jobb och livslönen är i många fall bättre än för en akademiker. Tack vare Yrkeshögskolan har det också blivit möjligt att göra karriär och fördjupa sina yrkeskunskaper under arbetslivet. Det är inte längre något som är förbehållet akademiker.

– Retoriken om att yrkesutbildningar skulle vara för skoltrötta har varit förödande för attraktiviteten och söktrycket till gymnasieskolans yrkesprogram har sjunkit kraftigt, säger Magnus Wallerå.

Därför vill Svenskt Näringsliv att de kurser som krävs för högskolebehörighet ska finnas med i alla utbildningar men kunna väljas bort.

– Det skulle locka ungdomar som går en teoretisk gymnasieutbildning, men utan ambitioner att plugga vidare, att istället gå en yrkesutbildning, säger Magnus Wallerå.