DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Professor: Akademiker massutbildas till kunskap ingen efterfrågar

Akademiker tjänar sämre och yrkesutbildades löner ökar. Det är en effekt av att många väljer högskoleutbildningar som inte efterfrågas och av marginalskatterna, menar experter. ”En akademisk examen ser bra ut på ytan men tittar man lite noggrannare är substansen bakom ofta tveksam”, säger professor Mats Alvesson.

Löneskillnaden mellan högskoleutbildade och de som enbart har en gymnasieutbildning har minskat rejält under hela 2000-talet. Det visar en rapport från Saco.

Sacos chefsekonom Håkan Regnér konstaterar att ett skäl till det är att den tekniska utvecklingen har förändrat även akademikernas arbetsmarknad. Största förändringarna har skett inom privat sektor där utbildningspremien också faller mest.

– Vi har haft en it-kris, en bankkris och en coronakris samtidigt som ny teknik har förändrat jobben. En del akademikerjobb har försvunnit medan det har tillkommit andra som ställer helt andra krav på kompetens och kunnande, säger han till TN.

Till exempel har införandet av ny teknik slagit ut jobb för akademiker inom bank och finans, och förändrat jobbkraven för många ingenjörer inom industrin under 2000-talet.

– Vissa har blivit av med relativt högavlönade jobb och fått gå till positioner med lägre lön.

En annan faktor är att utbudet av högskoleutbildade har ökat kraftigt. Idag har nästan 45 procent på arbetsmarknaden en eftergymnasial utbildning.

Men även om efterfrågan på utbildad arbetskraft är stor både i näringslivet och inom offentlig sektor så matchar det inte med utbudet.

– Utbildning är alltid bra men valet av inriktning är avgörande. Den som väljer en högskoleutbildning som inte efterfrågas måste gå in på jobb som kräver lägre utbildning där lönerna är lägre.

Strukturell förändring

Även om löneläget varierar stort mellan olika branscher, speglar trenden med fallande snittlöner för akademiker en strukturell förändring på arbetsmarknaden, påpekar Håkan Regnér. Efterfrågan och utbudet av arbetskraft har stor betydelse för lönerna. Arbetsgivare efterfrågar delvis annan kompetens än det utbud som finns och sådana matchningsproblem pressar lönerna, konstaterar han.

”Den som väljer en högskoleutbildning som inte efterfrågas måste gå in på jobb som kräver lägre utbildning där lönerna är lägre.”

– Gamla jobb försvinner med ny teknik och många jobb, som kräver annan utbildning, tillkommer. Det är en naturlig omställning som signalerar hur viktigt det är att vara noggrann i sitt val av utbildning och söka sig till ämnesområden som verkligen efterfrågas.

Den snabba expansionen av yrkeshögskolan under 2000-talet visar på arbetsmarknadens förändrade behov, enligt Håkan Regnér.

– Högskolan skulle behöva vara lite mer på tårna och fylla utbildningar med innehåll som bättre matchar behoven på arbetsmarknaden. En sådan utveckling måste ske.

Marginalskatter bidrar till dålig avkastning

Mia Bernhardsen, chef för kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, håller med om att utbildningar i större utsträckning behöver avspegla behov och efterfrågan på arbetsmarknaden.

Idag är rekryteringsbehovet stort i samtliga sektorer samtidigt som allt för många företag har svårigheter att hitta den kompetens de söker. Nästan vart tredje företag uppger att de måste ställa in eller dra ner på sin verksamhet på grund av att de inte har tillräckligt med personal på plats.

– Läget är allvarligt och kompetensbristen får konsekvenser inte bara för det enskilda företaget utan för samhället i stort. Ytterst påverkar det svensk konkurrenskraft.

Den låga avkastningen på högre utbildning kan delvis förklaras av de höga svenska marginalskatterna, enligt Mia Bernhardsen.

– Det är problematiskt. Utbildning ska vara en investering som lönar sig. Som blivande student är det också viktigt att göra medvetna studieval.

Att bildning och anställningsbarhet ofta ställs mot varandra i debatten om högre utbildning är djupt olyckligt, menar hon.

– Arbetslivets involvering bidrar till ökad relevans och underlättar många gånger övergången till arbetslivet efter studier. Det vinner alla på.

”Som blivande student är det också viktigt att göra medvetna studieval.”

Tidigare kunde det räcka med en utbildningsinsats i livet, men den snabba förändringstakten på arbetsmarknaden ställer krav på ständig fort- och vidareutbildning.

– För att Sverige ska kunna hålla jämn takt med omvärlden behöver lärosätena säkerställa ett kursutbud för yrkesverksamma.

Samtidigt råder stor efterfrågan på praktiskt yrkeskunnande och yrkeserfarenhet. I Svenskt Näringslivs undersökningar uppger hälften av företagen att de har sökt personer med en gymnasial yrkesutbildning.

– Den som väljer en gymnasial yrkesutbildning har goda chanser till jobb direkt efter examen, säger Mia Bernhardsen.

Högskola präglad av överutbildning

Professor Mats Alvesson, organisationsforskare vid Lunds universitet, slår fast att högskolan präglas av överutbildning. Nästan hälften av studenterna läser beteendevetenskap, samhällsvetenskap, kommunikation eller ekonomi – utbildningar som arbetsmarknaden inte efterfrågar i särskilt stor utsträckning.

När de kommer ut får därför många av dem administrativa jobb på lägre nivå, där deras utbildning kanske inte ens är nödvändig och där lönen inte är särskilt hög.

– Allt fler av de som har skaffat sig en längre utbildning får inte jobb i linje med den när de kommer ut. Till exempel är det många civilekonomer som jobbar som redovisningsekonomer eller med enkel rådgivning på banker, säger Mats Alvesson.

Dessutom skapas det ”låtsasjobb” som egentligen inte behövs i samhället för att de ska ha ett någorlunda akademiskt jobb, konstaterar han.

– En akademisk examen ser bra ut på ytan men tittar man lite noggrannare är substansen bakom ofta tveksam – kunskaperna kan vara på ganska låg nivå.

Färre väljer hett eftertraktad yrkeskompetens

Att lönerna för dem som har en yrkesutbildning, till exempel hantverkare, industriarbetare och poliser, däremot har ökat relativt sett beror på att allt färre väljer dessa utbildningar samtidigt som de är hett eftertraktade.

– Ju fler som vill ha högre utbildning desto större blir obalansen i arbetslivet. Proportionerna blir konstiga när andra delar av arbetsmarknaden lider av svår brist på yrkesutbildade.

Är det bra eller dåligt att utbildningspremien minskar?

– Jag tror i varje fall inte att det är dåligt. En vanlig uppfattning är att ju fler som utbildar sig på högskola och universitet, desto mer kvalificerad blir svensk arbetskraft och allt blir bättre. Men så fungerar det inte.

Även om det anses vara bra om befolkningen blir lite smartare och duktigare så är inte receptet en större högskolesektor, påpekar Mats Alvesson.

– När fler erbjuds plats kommer det in fler som har presterat svagt på gymnasiet, och för att de ska klara sig igenom utbildningen måste ribban läggas relativt lågt. Trycket på stora volymer och hög genomströmning skapar ett ras mot lägre kvalificeringsnivåer på högskolan.

Föreslår färre högskoleplatser

Färre platser på högskolan och högre krav skulle återigen göra att en högskoleutbildning betyder att en person är rejält kvalificerad.

– Det skulle dessutom skapa ett mer normalt läge på arbetsmarknaden med en bredare syn på kompetens och kvalifikationer som inte enbart bygger på en högskoleutbildning. Nu blir det senare ett slags normalitet, säger Mats Alvesson.

”En vanlig uppfattning är att ju fler som utbildar sig på högskola och universitet, desto mer kvalificerad blir svensk arbetskraft och allt blir bättre. Men så fungerar det inte.”

Bara för att fler är kvalificerade på pappret är det är inte säkert att alla högskoleutbildade ska ha höga löner, menar han. Den reella förmågan, efterfrågan och nyttan med olika typer av jobb har stor betydelse.

– Ibland är det bra med löneskillnader. Det är bra att en civilingenjör som har gått en krävande, viktig och efterfrågad utbildning får en hög lön. Däremot är det inte självklart att lönegapet ska vara stort mellan den som har läst ett diffust allmänt högskoleämne och den som har utbildat sig till elektriker.

Samtidigt är det mycket förutom lönen som spelar roll, påpekar Mats Alvesson. Till exempel att det anses vara fint med en högskoleexamen medan den som inte har det ofta ses som misslyckad.

– De flesta läser på högskolan för att de vill ha ett hyfsat bekvämt jobb med status. Det är inte bara lönen som spelar in, säger han.