KOMPETENSKRISEN

Rapport: Därför ratar unga yrkesprogrammen på gymnasiet

Det går att få jobb direkt. Men trots det vill allt färre läsa de yrkesförberedande programmen på gymnasiet. En ny rapport visar varför.

Arbetsgivare landet runt ropar efter unga med olika sorters yrkeskompetens från gymnasiet och konkurrensen om dem ökar för varje år. Trots det väljer alltför få att gå en yrkesinriktad gymnasieutbildning. De närmaste 14 åren, fram till 2035, saknas 18 000 elever i förhållande till behovet. Varje år. Det blir alltså mer än en kvarts miljon personer under hela perioden.

För att antalet utexaminerade elever ska motsvara efterfrågan behöver andelen som väljer något av de nationella yrkesprogrammen på gymnasiet öka från 30 till drygt 40 procent i varje årskull.

– Utbildningarna är helt enkelt inte tillräckligt attraktiva. Vi måste förbättra statusen och visa på de många olika karriärvägar som finns.

Det säger Johan Olsson, skol- och kompetensförsörjningsexpert på Svenskt Näringsliv, som i dagarna presenterade en rapport om varför yrkesprogrammen inte lockar fler sökanden. ”Attityder till yrkesprogram – och varför de väljs bort” är gjord av analysföretaget Ungdomsbarometern på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Att försöka ta reda på vad som ligger bakom det låga söktrycket är inte nytt, men denna gång ligger fokus på elevnivå. Josefin Fälth är ordförande i Sveriges Elevkårer:

– Gymnasievalet är ett stort ögonblick. Som femtonåring ska det fattas beslut som betyder mycket för framtiden. Inte sällan är det första gången som eleven har ett samtal med en yrkesvägledare och på allvar börjar fundera på jobb och karriär, säger hon.

18 olika program

I det läget är behovet av information stort. Så många som 30 procent av de tillfrågade eleverna vill ha mer information om vad framför allt yrkesprogrammen ger för möjligheter. I dagsläget finns 18 olika yrkesinriktade program, från Bygg- och anläggning till Barn- och fritid.

– I det fallet har vi som arbetsgivare ett stort jobb att göra, tillsammans med politiken och skolan. Inom byggsektorn finns 70 olika yrken och vi har 36 000 kvinnor verksamma i branschen. Det är sådant som vi måste lyfta fram och visa på olika förebilder, säger Elin Kebert, expert på kompetensförsörjning inom Byggföretagen.

Marcus Nyberg, som driver restaurangen Mat och Destillat i Lund, håller med:

– Restaurang- och livsmedelsprogrammet, till exempel, är ju egentligen ett besöksnäringsprogram med mängder av olika yrken. Dessutom har vi en egen högskoleutbildning samtidigt som ett jobb inom hotell och restaurang ger oändliga internationella möjligheter, att jobba utomlands, säger han.

Mycket talar också för att om att den om fler fick veta hur många karriärvägar som finns för den som väljer ett yrkesprogram, så skulle fler välja det framför något annat. Närmare var fjärde elev tycker nämligen att den framtida arbetsmarknaden är för smal. De ser en inlåsningseffekt i den bransch som utbildningen siktar mot.

Den andra stora invändningen mot att välja yrkesprogram är att de inte är högskoleförberedande. Den möjligheten försvann år 2011, i samband med gymnasiereformen. För att kunna komma in på högskolan måste den som har gått ett yrkesprogram extraundervisning på Komvux.

– Och vem vill behöva läsa matte på eftermiddagar eller kvällar när ens kompisar sysslar med annat, undrar Ulrik Hoffman, vd på Ungdomsbarometern.

Politiska diskussioner

Det finns idag politiska diskussioner om att komplettera yrkesprogrammen med de teoretiska kurser som krävs för att åter göra dem högskoleförberedande.

– Men i så fall vore den bästa lösningen att de som trots allt inte vill ha högskolebehörighet kan välja bort den delen. Idag måste de istället väljas till, säger Johan Olsson.

Bara ungefär 30 procent av en årskull grundskoleelever väljer ett yrkesprogram. Det motsvarar 35 000-40 000 elever per år. En relativt stor andel av grundskoleeleverna, 37 procent, funderar dock på att gå ett yrkesprogram, men väljer ändå ett teoretiskt program. Orsakerna varierar, men kan handla om att det inte fanns några kompisar som skulle göra det, att undervisningen var ”för lätt” eller att ”det inte var min grej”. Med fördjupade kunskaper om vad yrkesprogrammen ger kan många tveksamma ta steget in på yrkesprogrammen.

Likaså finns en lika stor grupp, 40 procent, som trots att de valde den högskoleförberedande vägen på gymnasiet, sedan inte gick vidare till högre studier.

– Det är två grupper som det är viktigt att nå inför framtiden. Och de motsvarar ungefär den ökning av antalet unga på yrkesprogrammen som krävs för att hålla jämna steg med efterfrågan. Vad som nu krävs är handling och hjälp från den politiska sidan, säger Johan Olsson.