CORONARESTRIKTIONERNA
Sveriges hantering av pandemin underkänns
Coronaviruset (TT)
Sveriges hantering av pandemin har varit "senfärdig" och beredskapen "undermålig", konstaterar coronakommissionen.
Åtgärderna som infördes i ett tidigt skede kunde inte begränsa smittan, enligt rapporten.
"Sveriges hantering av pandemin har präglats av senfärdighet. De inledande skyddsåtgärderna var otillräckliga för att stoppa eller ens kraftigt begränsa smittspridningen i landet", skriver coronakommissionen i sitt delbetänkande.
Man konstaterar att "de svenska åtgärderna under våren 2020 framstår som sena inte bara i förhållande till våra nordiska grannländer utan även – inte minst utifrån vår nuvarande kunskap – i förhållande till den då rådande smittspridningen i landet".
"Sett i backspegeln var uppgången i smittspridningen troligen betydligt mer dramatisk under mars månad 2020 än vad som framgick av de data myndigheterna presenterade i realtid".
"Försvårade bekämpning"
Kommissionen är också kritisk till att det dröjde så länge innan smittspårningen kom i gång.
"Kommissionen anser att detta dröjde alltför lång tid och att den sena smittspårningen försvårade bekämpningen av pandemin", står det i delbetänkandet.
Coronakommissionen anser vidare att smittskyddslagstiftningen var och är otillräcklig för att möta ett allvarligt epidemiskt eller pandemiskt utbrott.
Personalens förtjänst
"Sveriges smittskydd var och är decentraliserat och fragmenterat på ett sätt som gör det oklart vem som bär ansvaret för helheten när en allvarlig infektionssjukdom drabbar landet", skriver man.
Att sjukvården snabbt kunde ställa om och skala upp vården av sjuka i covid-19 var i stor utsträckning personalens förtjänst, enligt kommissionen.
"Omställningen har skett till priset av en extrem belastning för de anställda liksom inställd och uppskjuten vård. Vi kommer därför att leva med pandemins konsekvenser under en lång tid framöver".
Sveriges vägval
Man konstaterar att Sverige våren 2020 valde en annan väg än många andra länder. Flertalet andra länder använde i högre utsträckning nedstängningar eller andra ingripande regleringar.
Men om det svenska vägvalet var rimligt, eller om det hade varit bättre att vidta andra typer av åtgärder för att begränsa spridningen av viruset, drar kommissionen ingen slutsats om i detta delbetänkande.
Svaret kommer i stället i slutbetänkandet i februari.
Niklas Svahn/TT
Fakta
En andra delredovisning från coronakommissionen ska lämnas senast den 31 oktober 2021 och innehålla en redogörelse av följande deluppdrag:
Virusets spridning till och inom Sverige
Åtgärder för att begränsa smittspridningen
Hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera virusutbrottet
Provtagning och smittspårning
Begränsning av inverkan på samhällsviktig verksamhet
Åtgärder för att lindra konsekvenserna för enskilda individer
EU och internationell samverkan
Det konsulära arbetet
Källa: SOU 2020:80, Mats Melin
Fakta
Ordförande Mats Melin, tidigare justitieråd.
Shirin Ahlbäck Öberg, professor i statskunskap vid Uppsala universitet
Ann Enander, professor emeritus i ledarskap vid Försvarshögskolan
Vesna Jovic, socialpolitisk chef på Akademikerförbundet SSR, tidigare vd Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)
Camilla Lif, präst och tf. kyrkoherde i Katarina församling i Stockholm, Svenska kyrkan
Torsten Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet
Göran Stiernstedt, infektionsläkare och docent
Mats Thorslund, professor emeritus i socialgerontologi vid Karolinska institutet
Samt en huvudsekreterare, en assistent och åtta sekreterare
Källa: coronakommissionen.com
