DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Skatteregel tvingar skolbarn att trängas i baracker

En detalj i skattelagstiftningen får katastrofala konsekvenser på område efter område. Nu larmar skolor för att det inte går att få tag i lokaler, och barn kan tvingas trängas i baracker. ”Hur kan regering och riksdag försvara dessa effekter?”, säger skatteexperten Anna Sandberg Nilsson.

Momsregeln får kritik för att hämma utvecklingen på en rad områden i samhället och den senaste tiden har larmen börja låta allt mer. Fastighetsägare, organisationer och verksamheter från vitt skilda områden har fått nog. Nu höjer skolvärlden rösten, inte minst eftersom de ser en demografisk boom av ungdomar som nått skolålder, i kombination med att många nyanlända ungdomar nu ska in i det svenska skolsystemet. Det har ökat behovet av fler skolplatser.

Så långt allt gott. Men problemet är att lokalhyran ofta blir för dyr för att skolor ska kunna expandera.

– Dagens momsupplägg hindrar oss från expansion på flera orter, säger Fredrik Åkerman, finansdirektör på Engelska skolan.

Tvingas säga nej till friskolor

Vi tar det från början. Friskolor räknas som icke momspliktig verksamhet, och därför kan inte fastighetsägare som hyr ut till friskolor lägga moms på hyran. Detta får i sin tur effekten att fastighetsägaren inte får göra några momsavdrag alls på sina inköp. Om fastighetsägaren tidigare hyrt ut med moms och sedan hyr ut till en friskola utan moms, måste dessutom tio års gammal investeringsmoms återföras till viss del.

Detta leder ofta till att flera fastighetsägare antingen tvingas säga nej till friskolor eller lägga på kostnaden för ej avdragen moms på hyran och så kallad dold moms uppstår.

Friskolorna får en schablonersättning på 6 procent för sådan dold moms, baserad på de kommunala skolornas utlägg. Problemet är att friskolor i större utsträckning än kommunala skolor köper in tjänster som är momsbelagda, såsom mat och städning.

– Det gör att vi får alldeles för lite ersättning. Beräkningar som vi har gjort visar att vi borde få minst 7 procents ersättning för att vara i närheten. Det kan tyckas vara en liten skillnad, men det betyder att vi alltid hamnar i underskottsläge, säger Fredrik Åkerman.

Och det kommer mer.

– Nästa problem kommer när fastighetsägarna investerar i sina fastigheter, och måste betala 25 procent moms till underleverantörerna. Samtidigt får de inget i momsavdrag när de hyr ut momsfritt till oss. Så smällen ligger i första hand hos fastighetsägarna, men den kostnaden förs ju vidare till hyrorna som vi betalar, säger Fredrik Åkerman.

Drabbas i flera led

För Friskolornas Riksförbund är problemet välkänt. Vd Ulla Hamilton menar att detta drabbar skolorna på flera sätt.

– Friskolor som hyr lokaler betalar en högre hyra än kommunala skolor. Det gör att en större del av skolpengen går till lokalhyra, än vad som vore fallet om utbildning var momspliktig verksamhet.

För en fastighetsägare som hyr ut till såväl momspliktig som icke momspliktig verksamhet, så innebär dagens system att den får en betydligt mer komplicerad hantering av varje faktura och varje transaktion eftersom det krävs att man gör skillnad på transaktioner som innehåller moms och de som inte innehåller moms, berättar hon.

– En stor andel av fastighetsägarna vill helt enkelt kunna momsbelägga sin uthyrning för att kunna göra momsavdrag på sina kostnader och därmed få enklare momshantering, säger hon.

Engelska skolans Fredrik Åkerman menar att den bästa lösningen hade varit om skolorna fick räkna ut sin moms i efterhand och få korrekt ersättning för sina faktiska momskostnader, istället för dagens system. Det förslaget har varit på tapeten tidigare, men skrotats då det ansågs för komplicerat för skolorna, vilket han inte håller med om.

– Det är inte så svårt, vi rapporterar ju om nästan allt annat. Vi har siffrorna, det är inte så komplicerat att plocka fram dem.

Går inte längre - ”Börjar bli akut”

Att göra utbildningen momspliktig är ett annat alternativ som Fredrik Åkerman också lyfter fram. Ulla Hamilton menar också att det är ett gott alternativ.

– Utbildning bör vara momspliktig eftersom det system vi har idag innebär mycket högre kostnader för friskolor. Nivån på momssatsen kan diskuteras, säger hon.

Problemet har alltså funnits ett bra tag och är välkänt. Vad som gör det aktuellt nu är det stora antalet elever som ska in i befintliga skolor. Skolorna måste byggas ut och klasserna utökas, och det omgående, enligt Fredrik Åkerman.

– Det har gått att lösa utan att bygga ut så mycket tills nu, men nu är vi i ett annat läge. Det behöver byggas väldigt många nya skolor, det börjar bli akut. Alternativet just nu är att öka antalet elever per klass, vilket inte är ultimat.

Stoppar etableringar

Läget är så pass allvarligt att Engelska skolan hindras etablera sig i ett antal orter där deras tjänster är hett eftertraktade. Fredrik Åkerman menar att politiken borde fokusera på att bygga upp en bra svensk skola, istället för att göra så mycket skillnad på kommunala och fristående alternativ.

– Det här har ju att göra med hela problematiken att driva skola på lika villkor. Exemplet att de kommunala skolorna räknar ut vad skolpengen ska vara, samtidigt som de är våra konkurrenter i den bemärkelsen, är märkligt. Vi har stort stöd från föräldrarna vars barn går i våra skolor, och vi har många elever i kö. Det stärker oss, men det är tråkigt att se hur debatten ser ut. Varför inte ta det som är bra från friskolorna och utveckla i den kommunala verksamheten, istället för att se friskolorna som ett hot?

”Hänvisas till baracker”

Anna Sandberg Nilsson, momsexpert på Svenskt Näringsliv bekräftar problemen.

– Skolor och annan momsfri verksamhet har stora svårigheter att få tag i lokaler på grund av momsreglerna. Vissa är helt utestängda från lokaler och hänvisas till baracker. Baracker är lös egendom som det alltid är moms på när man hyr, till skillnad från lokaler i en riktig fastighet. En annan effekt av momsreglerna är att fastigheter som är dåligt upprustade är lättare för momsfri verksamhet att få hyra då en fastighetsägare i sådana fall slipper att återföra tio års gammal investeringsmoms.

– Momsreglerna ska vara konkurrensneutrala, inte medföra dold moms och ska stödja utvecklingen i samhället. Här har vi ett klockrent exempel där reglerna inte uppfyller sina syften. Hur kan regering och riksdag försvara dessa effekter?

Det har varit tyst ett tag från Finansdepartementet kring hyresmomsen, men trycket ökar från flera håll. TN har sökt Magdalena Andersson för en kommentar.