DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

”Ta nya jobbgrepp så att fler kan försörja sig själva”

Det krävs nya åtgärder som stärker långtidsarbetslösas drivkrafter att äntra arbetsmarknaden, skriver Sydsvenskans ledarredaktion.

Skillnaden mellan att leva på bidrag och ingångslön spelar stor roll, anser de.

”Men i grunden handlar det ändå inte om något nytt, utan snarare om en återgång till något gammalt. Och självklart: principen om att fullt friska personer i arbetsför ålder ska försörja sig själva”, skriver ledarredaktionen.

Ta nya jobbgrepp. Så att fler kan försörja sig själva.

1 november 2021 17:52

Detta är en huvudledare.Tidningens hållning är oberoende liberal.

KDU:s Nike Örbrink blickar mot Tyskland. Foto: Sofia Ekström / SvD / TT

Sverige har den fjärde högsta arbetslösheten inom EU. Ändå kommer larm om arbetskraftsbrist inom flera yrkesområden. Det kluvna läget på arbetsmarknaden uppmärksammas nu av allt fler. De ger inte minst bilden av långtgående integrationsproblem som befintliga politiska åtgärder har svårt att rå på.

"Låt detta sjunka in. Var fjärde person i åldern 20–64 år kan alltså inte försörja sig själv utan lever på andras bekostnad samtidigt som arbetsmarknaden är tydligt segregerad mellan inrikes och utrikes födda", skriver Nike Örbrink, ordförande för Kristdemokraternas ungdomsförbund, KDU, på debattplats i Svenska Dagbladet.

Visst behöver sådant begrundas, för det berör i förlängningen den svenska välfärdsmodellen. Den bygger trots allt på att så många som möjligt ger ett större bidrag till det offentliga under sin livstid än de tar emot i olika former av bidrag och stöd. Därtill är möjligheterna att arbeta och försörja sig själv naturligtvis av stor vikt för enskilda individer – för välmående, självförverkligande och känsla av deltagande i samhället.

Annons

I europeiskt perspektiv är det inte bara svensk arbetslöshet som sticker ut. Sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda hör också till de största i Europa. Och sysselsättningsstatistiken ger kanske ändå ingen fullständig bild av hur läget ser ut. Företrädare för forskningsstiftelsen Entreprenörskapsforum föreslog härförleden att även graden av självförsörjning bör lyftas fram och få en särskild målnivå i den ekonomiska politiken.

Det behöver inte vara fel. Trots allt är det svårt att komma till rätta med problem om det inte finns en god bild av dess totala omfattning.

Men det är uppenbart att det behöver satsas på olika former av utbildning. Lågutbildade personer har svårt att komma in på arbetsmarknaden och bli självförsörjande oavsett ursprungsländer. Likaså är det tydligt att kunskaper i svenska spelar stor roll.

"Undersökningar visar att sysselsättningen bland personer med utländsk bakgrund som har goda kunskaper i svenska språket ligger väl i nivå med sysselsättningen i den inrikes födda befolkningen", påpekade ekonomiprofessor Mats Hammarstedt i Dagens industri häromveckan.

Men som han också framhöll kan det även finnas skäl att diskutera lönenivåer. När många utrikes födda med låg utbildning – och kanske i en ålder då längre vidareutbildning knappast är något alternativ – snabbt måste komma in på arbetsmarknaden behöver anställningskostnaderna sänkas på något vis.

Annons

KDU pekar mot Tyskland och erfarenheterna av så kallade "mini-jobs" – en lösning där en arbetslös får jobba ett visst antal timmar och tjäna en viss summa per vecka utan att betala skatt.

"Mini-jobs var en del av ett reformpaket där landet lyckades halvera sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda", påminner Nike Örbrink.

Säkert finns fler europeiska exempel som Sverige har skäl att titta närmare på. Det är åtminstone tydligt att de nuvarande svenska arbetsmarknadsåtgärderna inte räcker till.

Det krävs nya grepp som stärker drivkrafterna att anställa fler av de långtidsarbetslösa. Arbetsgivarnas anställningskostnader spelar stor roll.

Därtill krävs nya åtgärder som stärker långtidsarbetslösas drivkrafter att ta sig in på arbetsmarknaden. Skillnaden mellan att leva på bidrag och ingångslön spelar också stor roll.

Men i grunden handlar det ändå inte om något nytt, utan snarare om en återgång till något gammalt. Och självklart: principen om att fullt friska personer i arbetsför ålder ska försörja sig själva.

Opinion

https://www.sydsvenskan.se/2021-11-01/ta-nya-jobbgrepp-sa-att-fler-kan-forsorja-sig-sjalva