EU:S FRAMTID

Fiasko hotar för EU:s framtid

EU (TT:s korrespondent)

Vem bryr sig om EU:s framtid?

Ytterst få, tycks det som – med tanke på det svaga intresset för unionens pågående framtidskonferens.

Coronakris och byråkratiskt format riskerar att göra allt till ett fiasko.

Det som skulle bli två år fyllda av levande debatt och diskussioner i alla EU:s medlemsländer har hamnat fullständigt i bakvatten.

– Om jag skulle gå ner på Ströget och fråga om framtidskonferensen skulle folk titta på mig som om jag vore galen. Ingen har hört talas om den, säger Danmarks förra klimatminister Lykke Friis på ett digitalt seminarium hos tankesmedjan EPC.

En av anledningarna till det är visserligen ganska given.

– Coronan har blivit en stor blockerare. Folk har inte kunnat mötas och träffas och diskutera saker som vanligt, konstaterar Catherine Day från Irland, tidigare generalsekreterare i EU-kommissionen, vid samma seminarium.

"Bla, bla, bla"

Men även utan coronan skulle framtidskonferensen sannolikt ha det tufft att få uppmärksamhet. Formatet är svårgripbart, med en mix av debatter i EU-parlamentet och panelsamtal runt om i olika länder.

Just nu pågår digitala möten med slumpvis utvalda EU-medborgare om olika ämnen under helgerna i november. Det ska sedan följas av möten på plats i december, då medborgarsamtalen ska landa i någon form av rekommendationer, som i sin tur ska föras till ett stormöte i Strasbourg. Och därifrån mejslas fram till slutsatser om vad som borde göras.

Redan nu är oron stor för att allt i slutändan landar i vackra ord – men inget mer.

– Det finns definitivt en risk för att det bara blir – för att citera Greta Thunberg – "bla, bla, bla", varnar Lykke Friis, som nu leder den danska tankesmedjan Europa.

Idé från Macron

Framtidskonferensen lanserades en gång i tiden av Frankrikes president Emmanuel Macron och fick snabbt stöd från tyska Ursula von der Leyen när hon tillträdde som ny ordförande i EU-kommissionen 2019.

Tanken var att få till en diskussion om hur EU borde utvecklas, med allt från ministrar och parlamentsledamöter till vanliga medborgare, organisationer, fack och näringsliv.

Redan tidigt fastnade man dock i strider om hur konferensen skulle se ut och ledas och inte minst om vad den ska landa i.

EU-parlamentet har entusiastiskt tryckt på och vill gärna att konferensen arbetar fram konkreta förslag, även om det skulle innebära behov av att ändra EU:s grundregler och fördrag. Det är emellertid något som ytterst få medlemsländer är intresserade av, med tanke på risken för uppslitande debatter både internt i länderna och mellan olika länder.

"Bjud in Orbán"

Än så länge har medlemsländernas regeringar överlag varit tämligen ointresserade av konferensen – vilket också bidragit till den låga uppmärksamheten.

Ett av få EU-länder som uttalat lagt fram ett program för vad man vill att konferensen ska leda till är Ungern. Premiärminister Viktor Orbán har presenterat sju punkter om att bland annat i princip lägga ned EU-parlamentet och koncentrera EU till att handla om ekonomin.

De åsikterna är det långt ifrån alla som delar – men enligt Dominik Hierlemann, EU-expert på den tyska tankesmedjan Bertelsmann, är det precis vad som behövs för att få fart på konferensen.

– Vi måste attrahera massmedierna. Så bjud in Orbán och hans likasinnade och låt oss ha en riktig debatt, säger Hierlemann på EPC:s digitala seminarium.

Wiktor Nummelin/TT