KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Halvtid på klimatmötet – många knutar olösta

Klimat (TT)

Nu anländer rader av ministrar till slutförhandlingarna på FN:s klimatmöte i Glasgow. I helgen demonstrerade hundratusentals människor världen över och krävde handling av politikerna.

– Nu ska vi ta förhandlingarna i mål, säger klimat- och miljöminister Per Bolund (MP) som just anlänt till Skottland.

– Stora frågor finns kvar på dagordningen och mycket arbete kommer att behöva göras under veckan.

Även om förhandlingarna är långt ifrån klara, så har det under mötets första vecka kommit en del nyheter vid sidan av själva dagordningen som har spridit positiv stämning på mötet.

Indisk överraskning

Inte minst ses det som positivt att USA är tillbaka i Parisavtalet och att president Joe Biden har en mer ambitiös klimatagenda än föregångaren Donald Trump. Men kanske stod Indiens premiärminister Narendra Modi för förra veckans mest positiva boost.

Han lovade att Indien ska ha netto nollutsläpp senast 2070, vilket visserligen är långt fram i tiden – och senare än många andra länder -- men han satte flera delmål på vägen som fick trötta förhandlare att kvickna till. Exempelvis ska hälften av landets energibehov komma från förnybara energikällor 2030.

Värden för COP26 – Storbritannien – har försökt att hålla ambitionstakten uppe. Deklarationer med olika initiativ har avlöst varandra. Över 100 länder står till exempel bakom att bromsa avskogningen till 2030, fler än 80 länder vill minska utsläppen av metangas och runt 40 länder lovar att fasa ut kolkraften.

– Det finns en känsla av att det händer positiva saker, att det är positiva steg som tas, säger Per Bolund.

Men ingen av deklarationerna har några bindande krav. Och ibland saknas de riktigt tunga undertecknarna. Exempelvis finns inte kolländerna Australien, Indien, Kina och USA med bland länderna som vill fasa ut kol.

Sista pusselbitarna

Inne i förhandlingsrummen försöker förhandlarna att få de sista pusselbitarna i Parisavtalets regelbok på plats, så att avtalet kan fungera fullt ut så här sex år sedan det slöts. Det handlar om regler för utsläppshandel mellan länder, transparens i redovisningen och hur ofta länder ska rapportera sitt klimatarbete.

Tekniskt torrt, kan tyckas. Men historiskt svårt. Två tidigare klimattoppmöten har misslyckats att komma överens. Nu återstår att se om COP26 i Glasgow lyckas.

– Det känns lite som sista chansen att vi landar förhandlingarna om regelboken. Förtroendet för Parisavtalet står på spel, säger Bolund.

Ett orosmoln som hänger över mötet är finansiering. Rika länder lovade redan i Köpenhamn 2009 att bidra med 100 miljarder dollar per år till utvecklingsländers klimatomställning. Det skulle ha varit på plats 2020, men nu ser det ut att snarare bli 2023.

Senfärdigheten har skadat förtroendet mellan rika och fattigare länder. I Glasgow har länderna nu påbörjat förhandlingar om hur finansieringen ska se ut efter 2025. Men även om vissa länder driver på och vill se siffror redan nu, så är det troligare att resultatet från COP26 inte blir så konkret, utan mer kommer att peka ut riktningen för processen framåt.

Maria Davidsson/TT