Experter: Nästintill oundviklig händelseutveckling

Magdalena Andersson (S) – tillträdde och begärde sig entledigad samma dag. En ny statsministeromröstning blir följden av att MP hoppar av regeringen. Bild: Jessica Gow/TT

Politik (TT)

En ny statsministeromröstning var oundviklig, enligt de experter som TT talat med. Magdalena Andersson (S) hänvisar också till att hon inte vill leda en regering vars legitimitet kan ifrågasättas.

– Trots att det parlamentariska underlaget tycks oförändrat i regeringsfrågan bör den prövas på nytt av riksdagen. För mig är det en fråga om respekt. Jag vill heller inte leda en regering där det kan finnas grund att ifrågasätta dess legitimitet, säger Magdalena Andersson.

Hon framför detta bara timmar efter att ha blivit vald till statsminister i riksdagen. Nu har hon begärt sitt entledigande hos talmannen, efter att Miljöpartiet lämnat regeringen.

En nästintill oundviklig händelseutveckling enligt de experter TT pratat med, som hänvisar till praxis.

Riksdagens talman meddelar via sin pressekreterare, med hänvisning till vad som står i en promemoria om bildandet av en ny regering: "Det får nämligen sägas vara konstitutionell praxis att regeringen avgår om statsministern vill förändra regeringens partimässiga sammansättning."

Detta eftersom man då avviker från de förutsättningar som gällde när kammaren tog ställning till den av talmannen föreslagna statsministerkandidaten.

Annat underlag

Den uppfattningen delas av KU:s socialdemokratiske vice ordförande Hans Ekström. Han anser att Magdalena Andersson (S) behövde begära sitt entledigande som statsminister, om Miljöpartiet lämnar regeringen. Vilket nu skett.

– Ja. Annars har talmannen lagt fram ett förslag på ett underlag som inte är korrekt och riksdagen har röstat efter något som inte är det utfallet, säger han.

Regeringsformens bestämmelser är kortfattade, och när de ska tolkas går man till förarbetena till grundlagen.

Riksdagen ska enligt dem inte bara ta ställning till vem som ska bli statsminister utan även den partimässiga sammansättningen i den regering som statsministern avser att bilda.

Ny misstroendeförklaring

Om de parlamentariska förutsättningarna som förelåg vid statsministeromröstningen förändras, anses det rimligt att riksdagen på nytt prövar frågan om regeringsbildningen.

Formellt finns det inget som tvingar Magdalena Andersson att göra detta. Skulle hon välja att inte göra det och bryta mot den praxis som anses råda, så återstod bara för oppositionen att begära en misstroendeförklaring mot henne.

Talmannen väntas ge besked på torsdagseftermiddagen när en ny statsministeromröstning kan tänkas hållas för en enpartiregering med Socialdemokraterna.

Owe Nilsson/TT

Niklas Svahn/TT

Fakta

Om bildning av regeringen

En regering kan förändras avsevärt utan att det för den skull blir fråga om någon ny regeringsbildning. Statsministern kan byta ut statsråd, placera om dem och utöka eller minska antalet statsråd utan inblandning av riksdagen. Han har endast skyldighet att anmäla vidtagna förändringar för riksdagen (prop. 1973:90 s. 280). Statsministerns befogenhet att utse och entlediga övriga statsråd innefattar också rätt att bredda regeringsunderlaget genom att utse statsråd från andra partier än det eller de som förut var företrädda i regeringen. Motsatsen – att regeringsunderlaget minskas – kan också tänkas. I dessa fall kan dock förhållandena vara sådana att statsministern väljer att avgå och återkomma med en förändrad regering. Det får nämligen sägas vara konstitutionell praxis att regeringen avgår om statsministern vill förändra regeringens partimässiga sammansättning. Som Folkstyrelsekommittén påpekat avviker man då från de förutsättningar som gällde när kammaren tog ställning till den av talmannen föreslagna statsministerkandidaten.

Källa: SOU 1987:6 s. 241 f.