ELKRISEN

Elfrågorna du behöver ha koll på

Ekonomi (TT)

Varför rusar elpriset, hur mycket el förbrukar Sverige, varför skickar vi elen till utlandet och vad händer om elen inte räcker till? Här är elfrågorna du behöver ha koll på. Anna Andersson, analytiker på Energimyndigheten, reder ut begreppen.

TT: Vad är det egentligen som händer med elpriserna nu, och vad beror det på?

– Just nu är det flera saker som händer samtidigt. Det är vinter och dessutom kallare än normalt, och då förbrukar vi alltid mer el då vi behöver mer el för uppvärmning, säger Anna Andersson.

Naturgaspriserna har skjutit i höjden i Europa, och det påverkar elpriserna, liksom att det generellt sett blåser mindre när det är riktigt kallt, vilket begränsar elen från vindkraften, förklarar hon. Dessutom har älvarna i norr just fryst till, och det innebär en minskning av elproduktionen under en period.

– Vi producerar också mer el i norr än i söder, och elen behöver föras i ledningar. Det finns begränsningar, av rent eltekniska skäl.

Hur mycket el förbrukar Sverige?

– Sverige förbrukade 135 terawattimmar under 2020, men det varierar mellan åren. Ungefär 48 av de 135 terawattimmarna går till industrin, knappt 3 till transporter, 71,5 till bostäder och service, 4 för fjärrvärme och raffinaderier och drygt 9 i överföringsförluster, då el försvinner då det transporteras i ledningarna.

Hur mycket går på export, respektive hur mycket importerar vi?

– Sverige exporterade 38 terawattimmar och importerade 13 under 2020, så säga Sverige nettoexporterade 25 terawattimmar under 2020. Det mesta, 19 terawattimmar, gick till Finland och vi importerade mest från Norge. Handel, både import och export, sker med Norge, Danmark, Finland, Litauen, Polen och Tyskland.

Varför är elnäten sammankopplade, och med vilka länder?

– Elnäten är ihopbyggda för att vi ska kunna hjälpa varandra. Det vore orimligt om varje land skulle ha egen reservkapacitet för att klara sig själva varje timme, det vore resursslöseri. Samt att vi i dag har en avreglerad elmarknad och det är så det fungerar.

Elnäten sitter ihop med framför allt de nordiska länderna, förutom Island, men också med Tyskland, Polen, Litauen och de länder som har kablar till dessa länder.

Visst kan man tycka att det är orättvist att vi nu dras med i "elrallyt" som bland annat naturgasprisökningarna i Europa orsakar, men vi påverkas också av mycket låga elpriser när till exempel vindkraften producerar mycket el i Tyskland, förklarar Anna Andersson.

– Om vi i teorin skulle stänga in elen i Sverige och inte exportera eller importera någon el så skulle elpriset bli lågt, då vi producerar mer el än vi använder. Men med mycket låga elpriser kan inte elproducenterna få lönsamhet vilket gör att vissa skulle lägga ner sin elproduktion. Då ökar elpriserna igen.

Hur sätts elpriset för konsumenter?

– Elpriset på elbörsen sätts varje timme genom ett så kallat priskryss där efterfrågan och utbud möts. Vad konsumenter sedan betalar är inte det högsta priset som rått en viss timme. Det beror på vilket avtal man har med sin elhandlare. De flesta, som har rörligt elavtal betalar ett genomsnittligt pris för en månad och de som har bundet avtal påverkas inte av de höga elpriserna just nu. Men elpriset är en liten del av elräkningen. Den totala kostnaden för el innehåller även en nätavgift, skatt och moms. Momsen påverkas av att elpriserna stiger nu.

Hur mycket högre blir elpriset efter den här "elchocken"?

– Det vet vi inte, men det blir högre. Det är så man längtar tillbaka till tiden då elpriset var 40 öre kilowattimmen.

Vad händer om elen i Sverige tar slut?

– Det har aldrig hänt i Sverige. Det sista som Svenska kraftnät har i sin verktygslåda är att införa roterande bortkoppling, så att vissa delar kopplas bort någon timme i taget. Men innan dess har man handlat så mycket el det går och kört reserver som oljeeldning, säger Anna Andersson.

Johanna Cederblad/TT