Tyskland: Nordstream 2 stoppas

Ukraina (TT:s korrespondent)

Tyska regeringen stoppar den rysk-tyska gasledningen Nordstream 2 tills vidare, meddelar förbundskansler Olaf Scholz på en presskonferens.

Ett extrainsatt EU-möte pågår efter det ryska erkännandet av utbrytarområden i östra Ukraina. Sanktioner mot Ryssland väntas.

EU-ländernas ambassadörer i Bryssel träffas under förmiddagen för att "avsluta processen" kring sanktionerna mot Ryssland.

Därtill kommer även EU:s utrikesministrar att sätta sig vid ett extrainkallat ministermöte i Paris. De flesta av ministrarna är redan på plats för ett sedan tidigare inplanerat möte med sina kollegor från länder vid Indiska oceanen och Stilla havet.

Nu får de också formellt avgöra EU:s svar på det ryska erkännandet av utbrytarområdena i östra Ukraina och den efterföljande militära inmarschen.

– Vi måste agera snabbt. Naturligtvis kommer svaret att vara i form av sanktioner. Jag är säker på att det kommer att antas med enhällighet, säger EU:s utrikeschef Josep Borrell på väg in till det ordinarie Paris-mötet.

Fullfjädrat eller inte?

Frågan är bara vilka sanktioner EU-länderna ska dra till med. Tillsammans med USA, Storbritannien och andra länder har man förberett omfattande och långtgående sanktionspaket mot Ryssland.

Innehållet har man dock talat tyst om, för att inte ge Kreml en möjlighet att förbereda sig. Gissningar har framförts om att man bland annat vill agera mot gasledningen Nordstream 2 och hindra Ryssland från att använda det internationella finansiella överföringssystemet Swift.

Enighet finns om att lägga fram paketet om det blir den typ av fullständiga ryska invasion av Ukraina som befarats under de senaste veckorna.

Det är dock inte givet hur det som nu skett ska tolkas.

– Jag skulle inte kalla det för en fullfjädrad invasion. Men ryska styrkor befinner sig på ukrainsk mark, säger Borrell inför ministerrådets kameror i Paris.

Jämför med Krim

Så gott som säkert är att EU åtminstone kommer att agera som man gjorde vid den olagliga ryska annekteringen av Krim, då europeiska företag stoppades från handel och turism med halvön och ett stort antal lokala och regionala företrädare fick inreseförbud till EU och eventuella tillgångar frysta.

– Situationen är väldigt lik det som skedde på Krim 2014. Det bör bli individuella sanktioner, förbud för europeiska företag att arbeta i de ockuperade områdena och även en stark signal till Ryssland, säger Litauens utrikesminister Gabrielius Landsbergis på väg in till mötet i Paris.

Han utesluter inte att sanktioner även riktas mot Rysslands president Vladimir Putin personligen.

– När det gäller statschefer så gäller vanligtvis andra regler. Men jag är för det, säger Landsbergis.

"Spara en del"

Grannlandet Lettlands utrikesminister Edgars Rinkevics konstaterar att man måste avgöra hur mycket man vill göra redan nu.

– Vi måste avvisa det här imperialistiska agerandet från Ryssland och införa sanktioner som är tydliga och tillräckligt starka för att avskräcka från en ytterligare upptrappning. Vi kan diskutera antingen hela paketet eller vissa delar. Förmodligen kan vi spara en del till senare, säger Rinkevics – som även vill se hjälpåtgärder till Ukraina.

– Både ekonomiskt, men även med vapen. Det är vår moraliska plikt att hjälpa till, säger lettländaren i Paris.

Litauiske Landsbergis är inne på liknande spår och vill att EU knyter närmare ekonomiska band med Ukraina.

– Det skulle visa Ryssland att vi inte är rädda för deras agerande. Vi väljer vilka partner vi vill ha och våra partner väljer oss, säger Landsbergis.

Wiktor Nummelin/TT