KRIGET I UKRAINA

”Universiteten ska vara en fristad”

Utbildning (TT)

På landets lärosäten pågår nu ett intensivt arbete med att reda ut vilka konsekvenserna blir efter regeringens besked om att alla samarbeten med ryska statliga institutioner ska avbrytas.

I onsdags meddelade utbildningsminister Anna Ekström (S) att all kontakt och allt samarbete med statliga institutioner i Ryssland och Belarus ska upphöra. Exakt vilka konsekvenser det får går ännu inte att överblicka, enligt de lärosäten som TT har varit i kontakt med.

— Det pågår ett intensivt arbete med att analysera dessa och vilka som påverkas av beskedet. Samarbeten med individer kan vi fortsätta med, men det blir en bedömningsfråga och vi kan inte säga i dag hur enskilda projekt kommer att påverkas, säger Erik Renström, rektor vid Lunds universitet.

Lunds universitet har i dag samarbeten och avtal med 23 ryska institutioner och tre i Belarus som nu upphör. Dessutom finns utbytesavtal med fyra ryska lärosäten som omedelbart avslutas. Men de studenter som redan är på plats och antagna vid Lunds universitet kommer inte att påverkas, enligt Erik Renström. Däremot kommer den finansiering som de eventuellt har från Ryssland att upphöra.

— Vi jobbar för att kunna lösa detta och mobilisera finansiering, men har inga klara svar på hur. Men universiteten ska vara en fristad för människor och för den fria tanken. Vi förbereder oss också för att ta emot en ökad tillströmning av studenter från Ryssland och Ukraina, säger Erik Renström.

Akademin som maktmedel

Karolinska institutet (KI) i Stockholms län har ett avtal med en statlig institution i S:t Petersburg som nu har sagts upp. Rektor Ole Petter Ottersen betonar vikten av att de ryska medborgare som befinner sig vid KI inte stigmatiseras eller utsätts för någon form av trakasserier på grund av sitt ursprung.

— Det är extremt tråkigt att vi hamnat i situationen där akademin blivit ett maktmedel i en politisk konflikt. Men det är oerhört viktigt att ministern tydligt sagt att individuella samarbeten kan fortsätta. Vi behöver stötta våra kollegor nu, många av dem är regimkritiska och i opposition till den aggressiva politik som förs från Ryssland.

Han pekar på att många internationella projekt inom akademin bygger på att enskilda forskare samarbetar utan några formella avtal med pengar inblandade.

— Det faktum att man kan samarbeta med vem man vill i alla länder gör akademin så fantastisk och gör den till ett stabiliserande element i en turbulent värld. Det är bra att ha akademiska kanaler öppna när de diplomatiska avbryts. Men självklart ska individuella samarbeten avbrytas om de har säkerhetsmässiga konsekvenser eller kan tjäna militära syften, säger Ole Petter Ottersen.

Liksom Lunds universitet förbereder sig KI för att det kan komma ökade strömmar av bland annat akademiker som lämnar Ukraina till följd av kriget.

Arktisprojekt i fara

Stockholms universitet har i dag sju pågående EU-projekt med Ryssland. Enligt rektor Astrid Söderbergh Widding är det största ett internationellt infrastrukturprojekt som rör mätning av klimatförändringar i Arktis, med 64 partner och 88 forskningsstationer. Vilka konsekvenserna blir för projektet går inte att sia om.

”Forskarsamfundet är till sin natur internationellt, där akademisk frihet är en grundpelare. Denna kortsluts genom kriget, liksom frihet och demokrati generellt”, skriver Astrid Söderbergh Widding i ett mejl till TT.

Från Umeå universitet uppger ledningen att ett analysarbete inletts för att bedöma vilka samarbeten som sker med statliga institutioner i Ryssland och bör avbrytas. Man ser inte att forskare som har anställningsförhållanden med universitet kommer att drabbas av regeringens beslut.

Vid Uppsala universitet ser man också över samarbeten mellan forskare och en bedömning kommer att göras från fall till fall, med säkerheten i fokus. Universitet avbryter också alla samarbeten med ryska statliga institutioner.

Ökad risk

På Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm ansvarar man för ett fåtal samarbeten med statliga institutioner i Ryssland och Belarus som nu stoppas. Ledningen på KTH uppmanar sina forskare att reflektera över om pågående individuella samarbeten med forskare i Ryssland är nödvändiga att hålla i gång just nu och att vara mycket restriktiva.

Överlag är oron för de negativa effekterna av en långvarig konflikt stor.

— I akademins dna ligger idén om den globala världsmedborgaren och vi ska verka för det faktabaserade tyckande och tänkande som är grunden för det demokratiska samhället. Försvinner det så går vi mot en ökad risk för internationella spänningar, säger Erik Renström, rektor vid Lunds universitet.

KI:s rektor Ole Petter Ottersen är inne på samma linje:

— Om forskarsamhället i Ryssland på sikt skärs av från omvärlden ökar risken att det i stället vänder sig mot Kina. Än så länge har vi inte fått så detaljerad information från regeringen men jag vill uppmana den – och alla oss andra – att tänka på hur precisa sanktionera blir och vad konsekvenserna av dem blir på längre sikt, säger han.

Rättad: I en tidigare version fanns felaktig information om hur Uppsala universitet hanterar ansökningar från studenter från Ryssland och Belarus.

Petra Hedbom/TT