KOMPETENSKRISEN

Rekryterings-vd: "Kampen om kandidaterna har hårdnat”

All typ av kompetens saknas, konstaterar Clockworks vd Petter Lundgren. ”Bristen på personal är fortfarande rekordstor inom i stort sett alla sektorer och just nu ser vi ingen avmattning i efterfrågan på kompetens”, säger han och konstaterar att inte heller den nya flyktingvågen ändrar läget nämnvärt.

Flertalet branscher upplever svåra problem med att rekrytera personal. De unga som anställs måste dessutom läras upp från grunden eftersom de saknar erfarenheten som många tidigare hade med sig från jobb i hotell- och restaurangbranschen.

– Vi är i en bristsituation när det gäller i stort sett alla typer av kompetens. Allra svårast är det för företag som söker kvalificerad arbetskraft, personer med en högskole- eller universitetsutbildning, säger Petter Lundgren, vd på rekryterings- och bemanningsföretaget Clockwork.

Han ser inte att rekryteringsläget påverkats generellt på grund av Ukrainakriget.

– Senaste året har konjunkturen varit rekordstark och därför finns det ganska mycket höjd för att den fortsätter att vara bra. Så i grunden är det positivt.

Nedgång hos företag som säljer till Ryssland

Hos företag med direkt exponering mot Ryssland syns dock en nedgång. Många av dem avvaktar just nu med rekryteringar eftersom deras produktionen har gått ner när de inte säljer till Ryssland.

Samtidigt har komponentbristen som varat under några år nu fått ytterligare en dimension när leverantörer med tillverkning i Ukraina saknar material, konstaterar Petter Lundgren.

– Kriget och den förstärkta komponentsbristen på grund av det ökar osäkerheten i näringslivet, men bortsett från enstaka kunder påverkar det inte nämnvärt på det stora hela.

Vissa företag har dessutom behov av att öka sin produktion för att täcka för produktionsbortfall på andra ställen och rekryterar mer än vanligt, förklarar han.

– Bristen på personal är fortfarande rekordstor inom i stort sett alla sektorer och just nu ser vi ingen avmattning i efterfrågan på kompetens. Däremot är det möjligt att inflationen gör att arbetsmarknaden avmattas på längre sikt.

Stora konjunktursvängningar

Under pandemin har Clockwork sett stora konjunktursvängningar hos sina kunder. Många av dem finns inom svensk basindustri där det rådde lågkonjunktur när pandemin startade. 2019 hade varit ett svagt år då många industriföretag tvingades lägga ner och arbetslösheten var relativt hög.

Den första pandemivåren 2020 präglades av stora varsel och korttidspermitteringar, men redan under sommaren samma år ökade efterfrågan starkt igen.

– Industrin gick från lågkonjunktur till högkonjunktur under pandemin – från ett extremläge till ett annat. Sedan sommaren 2020 har efterfrågan på industripersonal varit väldigt hög. Allt som har att göra med automation är särskilt hett.

Även tjänstemannasidan drabbades av stora varsel och neddragningar under 2020 men där kom efterfrågan på personal tillbaka först i höstas, berättar Petter Lundgren.

Läget förändrades snabbt

Clockwork verkar på drygt 20 marknader och är specialiserat på chefsrekrytering och bemanning av industripersonal och tjänstemän. Företaget rekryterar även lärare och skolledare till skolor. Starkast är Clockwork inom tillverkningsindustri, stål och skogsindustri och dess underleverantörer.

När det gäller tillgången på arbetskraft var den i början av pandemin stor eftersom så många stod utanför arbetsmarknaden. Men det förändrades snabbt under våren 2021.

– Då gick vi från att ha en god tillgång på arbetskraft till en bristsituation. Det senaste året har kampen om kandidaterna hårdnat.

Under det första pandemiåret var det inte bara lägre aktivitet i kundernas verksamhet. Rörligheten på arbetsmarknaden minskade när färre var villiga att söka sig ifrån sina tjänster. Det gällde särskilt chefer och specialister. Men det ändrade sig i höstas då många anade ett slut på pandemin.

– Sista halvåret har vi sett en ökad rörlighet igen på arbetsmarknaden. Allt fler är sugna på att byta jobb, men de söker på ett helt annat sätt än tidigare. Många är beredda att göra större förändringar än tidigare och titta på möjligheten att byta livsstil.

Däremot har sättet att rekrytera inte ändrats under pandemin. Fortfarande är personliga kontakter och dolda jobb den starkaste kanalen.

– De flesta jobben tillsätts genom att man rekryterar från sin egen cirkel. Men i takt med att kampen om kandidaterna hårdnar ökar bemannings- och rekryteringsföretagens betydelse och därför har de återhämtat sig stark efter pandemin.

Produktion på högvarv

Just nu ligger många företag på ett högt resursutnyttjande när produktionen går på högvarv, konstaterar Petter Lundgren. Även i hotell- och restaurangbranschen har efterfrågan på arbetskraft ökat sedan restriktionerna lyftes.

Men att hotell, restaurang och besöksnäringen stannade av under pandemin får effekter även på andra delar av arbetsmarknaden. Det är branscher som traditionellt har grundutbildat svenska ungdomar hur det är att arbeta eftersom så många får sitt första jobb där.

I och med att de instegsjobben inte har funnits på två år har ungdomar i stället sökt sig till studier eller mer kvalificerade jobb inom industri och tjänsteföretag där det finns bättre möjligheter att göra en intern karriär.

– De hamnar ”rätt” i sin karriär lite tidigare men samtidigt har de inte med sig arbetslivserfarenheten som de hade förut när de hade utbildats inom hotell och restaurang. Att den typen av ungdomar inte har funnit nu har varit utmanande för industrin.

I samband med att de flesta företagen ser över sitt hållbarhetsarbete hamnar också jämställhet och inkluderingsfrågor högt på agendan. Ofta är det ägarna som vill se en förändring på området för att säkerställa långsiktig lönsamhet.

– Egentligen borde det väl ha gjorts för länge sedan men det är först nu man har fått kraft och momentum i det. Det en supertydlig förändring jämfört med före pandemin. Den som inte prioriterar hållbarhets- och jämställdhetsarbetet är inte relevant i framtiden, säger Petter Lundgren.