BRISTERNA I INFRASTRUKTUREN

Efter elkaoset – nu väntar nästa kris

Rent och friskt vatten tar de flesta för givet. Men investeringar på miljarder har släpat efter och nu börjar utmaningarna synas i näringslivet. ”När Northvolts etablering i Västerås inte blev av var det många som fokuserade på problematiken kring elförsörjningen. Men det var även vattenförsörjningen som spelade stor roll”, säger Pär Dalhielm, vd på Svenskt Vatten.

Att få rent och friskt vatten är en självklarhet. Men även om den dagliga driften i dag fungerar väl över hela landet finns det stora utmaningar framöver. Varje år skjuter landets kommuner investeringsskulder på miljardbelopp framför sig. Det visar en ny rapport från Svenskt Vatten, en branschorganisation för de kommunala VA-organisationerna.

– I dagsläget investeras runt 16 miljarder kronor per år. Men behovet som vi ser är uppemot 23 miljarder kronor. Det är ett investeringsglapp på sju miljarder som vi just nu skjuter på framtiden, säger Pär Dalhielm, vd på Svenskt Vatten.

Bland annat handlar det om att rusta upp de svenska ledningsnäten, vattenverken och avloppsreningsverken, som byggdes ut med statliga bidrag under 50-, 60- och 70-talet.

– En stor del handlar om att förnya det gamla ledningsnätet för att slippa dyra driftstörningar som läckor, avbrott och kokningsrekommendationer. Dessutom finns det ett stort behov av nyinvesteringar. När befolkningen växer behövs nya eller utbyggda vattenverk och avloppsreningsverk. Beräkningar visar att den totala kostnaden för kommunalt VA i Sverige kommer att öka från dagens 20 miljarder kronor till 37 miljarder per år till 2040.

Kan leda till fördubblade taxor

I Sverige är det kommunerna som har en lagstadgad skyldighet att leverera dricksvatten och att rena avloppsvatten. Men till skillnad från mycket annat betalas det via så kallade taxor till självkostnadspris, alltså inte via kommunalskatten.

– Det är kommunerna som kan bestämma om de vill höja eller sänka taxorna. Det som gör oss bekymrade är att det råder helt olika förutsättningar över landet och det resulterar i stora skillnader i taxorna. Mellan den dyraste och den billigaste kommunen skiljer det nästan 400 procent. Ofta har en glesbefolkad kommun med minskande befolkning helt andra förutsättningar än en tät och expansiv storstadskommun.

En lösning för att komma till rätta med de stora skillnaderna i taxor över landet är att införa ett system liknande det kommunala utjämningssystemet, menar han.

– Men man skulle även kunna se över statliga bidrag till de som har det absolut tuffast, eller stötta med kompetens.

För att möta det ökande investeringsbehovet är en av rapportens slutsatser att taxorna i snitt i Sverige behöver fördubblas i fasta priser de närmaste 20 åren.

– Det betyder egentligen att det kommer att bli dyrare för konsumenten. Men man ska också komma ihåg att det fortfarande handlar om mycket låga kostnader för att få rent och friskt vatten i kranen, dygnet runt, året om. Dessutom hamnar saker som läkemedel och olika typer av kemikalier i avloppsvattnet och tas om hand till stora kostnader - kostnader som i dag hamnar på taxan, säger han.

Saknas långsiktighet

Han menar att det i många fall saknas en långsiktighet kring investeringar i infrastruktur.

– Det är lätt att frågor som denna blir kortsiktiga valfrågor. Få vill bidra med ett ökat kostnadstryck oavsett om det handlar om skatter eller avgifter. Tyvärr gör det att många ofta blundar för nödvändiga investeringar när belöningen inte kommer att komma den här eller nästa mandatperiod

Dessutom handlar det ofta om tekniskt svåra frågor som ofta är svåra att hantera för många kommunpolitiker.

– Många har så slimmade organisationer och det säger sig självt att det inte fungerar att samma person är ansvarig för parker och gator också ska vara ansvarig för till exempel läkemedelsrening. Vi menar att förmågan att skapa starka VA-organisationer är helt avgörande för att kunna stötta beslutsfattare med beslutsunderlag och genomförande.

Kan hota etableringar

Men redan nu syns utmaningarna för vattentillgångarna. Över hela landet finns olika typer av industriprocesser som är beroende av vatten och cirka två tredjedelar av all den svenska vattenförbrukningen går till företagen.

– När Northvolts etablering i Västerås inte blev av som tänkt var det många som fokuserade på problematiken kring elförsörjningen. Men det var även vattenförsörjningen som spelade stor roll. De hade svårt att få tillräcklig vattentillförsel för sin tillverkningsprocess.

Jan Andhagen, vice vd på Mälarenergi, berättar att Västerås hade kunnat klara kylvattenförsörjningen för Northvolt och att det var eleffektbehovet som avgjorde att Northvolts stora anläggning placerades i Skellefteå. Men han bekräftar att vattenförsörjningen var ett problem som var uppe för diskussion under förhandlingarna med Northvolt.

– Det var en stor fabrik som bland annat skulle behöva mycket vatten för kylning i tillverkningsprocesserna. Bland annat gjorde vi då planer på att bygga nya kylvattenledningar från Mälaren till Finnslätten, säger han och fortsätter:

– I Västerås har vi goda förutsättningar för att klara vattenförsörjningen men när det handlar om en så stor fabrik som den Northvolt ville bygga krävs det såklart nya investeringar då vi inte vill belasta dricksvattennätet med sådana volymer.

”Lätt att slå ut ett samhälle”

Även om vattnet är vårt mest kontrollerade livsmedel finns fortfarande en hotbild, menar Pär Dalhielm på Svenskt Vatten.

– Det är ett otroligt lätt sätt att slå ut ett samhälle. Bara att droppa ned saker i vattenverk eller vattentäkt skulle kunna göra enorm skada. Många av de större vattenverken och reningsverken har vakter, men vid de mindre finns fortfarande behov av rätt skydd. Det räcker inte längre med ett hänglås på gallergrinden.

Skulle någonting förstöra en vattentäkt, om till exempel ett fartyg går på grund och släpper ut farliga ämnen, kan det ta uppåt 100 år innan det går att använda det vattnet igen, menar han.

– Även digitala intrång kan hända, när hackare bryter sig in för att försöka att styra eller förstöra tillverkningsprocessen. Detta är också stora utmaningar som vi behöver möta vilket också driver på nya behov av investeringar. Just nu är det alldeles för sårbart och enkelt.

Även pandemin har visat tecken på sårbarhet i systemet.

– Vi importerar bland annat en del kemikalier för vattenrening och när leverenskedjorna plötsligt bröts blev det oroande. För framtiden sätter detta extra fokus på att vi ska kunna säkerställa att vi är självförsörjande och kan klara vattenförsörjningen – även under pandemier eller krig.