Långa köer men färre röstande i Frankrike

Det franska miljöpartiets kandidat Yannick Jadot röstar i Paris. ”Många företag och politiker lever i förnekelse. Klimatet är vår tids stora utmaning”, suckar han till TT:s utsände. Bild: Wiktor Nummelin/TT

Frankrike (TT:s korrespondent)

Färre röstar i år än senast i det franska presidentvalets första runda.

Stalltipset är fortsatt att Emmanuel Macron får möta Marine Le Pen i slutrundan om två veckor.

Vid 17-tiden hade 65 procent av de röstberättigade gjort sitt vid valurnorna, enligt officiella uppgifter. Det är runt fem procentenheter färre än valen 2017 och 2012. Uppgifter från lunchtid tydde ändå på att det i alla fall inte är så få som under rekordåret 2002 då det totala röstandet stannade på 71,6.

I den kyliga vårsolen i Paris ringlar ändå köerna långa vid flera vallokaler.

Vid en högstadieskola i 10:e arrondissementet har Laure Altar och Solenne Virlogeux just röstat. För dem är miljön den viktigaste valfrågan.

– Inte bara nationellt, utan även globalt, tycker Laure.

Grön besvikelse

Det franska miljöpartiets kandidat Yannick Jadot tillhör ändå inte någon av favoriterna, även om han försöker hålla modet uppe.

– Det är fransmännen och fransyskorna som avgör. Det är det som är det vackra i demokratin. Vi får se i kväll, säger han till TT efter att röstat i en lågstadieskola i centrala Paris.

Jadot ligger endast kring 5-6 procent i opinionsmätningarna och suckar tungt över företag och politiker som ”lever i förnekelse”.

– Klimatet är vår tids stora utmaning. De föredrar att ignorera det, i stället för att konfrontera det, säger han.

Och så tvingas han be om ursäkt för att vallokalens chef guidar honom förbi hela den långa kön.

– Jag är ledsen, det var inte jag som bestämde det, urskuldar han sig.

Macron mot Le Pen?

Mycket talar för att valet återigen står mellan sittande presidenten Emmanuel Macron och ytterhögerns Marine Le Pen.

I nordfranska Hénin-Beaumont ler Le Pen vänligt mot väljarna från otaliga valaffischer.

"Marine president – en statskvinna", står det på texten. Och precis den framtoningen är vad som har hamrats in under kampanjen.

I stället för en eldfängd ledare för ytterhögern som mest talar om kamp mot brottslighet och invandring och EU så framställs hon nu som den som verkligen bryr sig om vanliga fransmän, höga bensinpriser och köpkraft.

– Om folket röstar så vinner folket! manar hon i sin sista kampanjvideo till väljarna.

Minns 2002

Den mjukare framtoningen på senare tid har fått Le Pen att lyfta i opinionsmätningarna, som placerar henne bara några få procentenheter bakom Macron inför dagens första valomgång.

Även om mycket tyder på att mätningarna har rätt är ovissheten fortfarande stor.

Skrällar har inträffat förr i franska val. Framför allt skiner 2002 fram, då "alla" räknade med en final mellan sittande Jacques Chirac och socialdemokraten Lionel Jospin.

Inför valdagen låg Jospin tvåa, med nästan fem procentenheters försprång i opinionen till näste man – men tappade allt och passerades av Marine Le Pens pappa Jean-Marie.

Den vändningen hoppas nu vänsterledaren Jean-Luc Mélenchon kunna upprepa, i jakten på de två favoriterna.

Vänstern avgör?

Just vänsterväljarna spelar en nyckelroll i valet. Om alla i dag skulle sluta upp bakom Mélenchon har den 70-årige anti-Nato-veteranen en verklig chans att nå slutrundan.

Många socialdemokrater och gröna ser dock Mélenchon som alldeles för radikal.

Å andra sidan är många av dem också väldigt besvikna på Macron, som anklagas för att ha tagit alldeles för många steg till höger under sina år som president. Det gör att Macron riskerar att tappa röster i dag, men framför allt också om två veckor då första omgångens två främsta gör upp om presidentposten på riktigt.

Macron är visserligen opinionsfavorit mot alla i finalrundan, men Le Pen är inte långt efter, i takt med att allt fler nu uppfattar henne som en mer normal politiker.

Om det räcker för att göra henne till president återstår att se.

– Jag tror inte det. Enligt mig kan det bara ske av misstag, om väljarna stannar hemma för att de är övertygade om att Macron vinner, säger statsvetaren Jérôme Jaffré till belgiska tidningen Le Soir.

Rättad: I en tidigare version fanns en felaktig uppgift i faktarutan om antalet kandidater i valet.

Wiktor Nummelin/TT

Laure Altar och Solenne Virlogeux röstar grönt i första omgången av presidentvalet. ”Men jag förstår att många vill rösta blankt i år”, säger Laure. Bild: Wiktor Nummelin/TT
Ytterhögerledaren Marine Le Pen lägger sin röst i nordfranska Hénin-Beaumont. Bild: Michel Spingler/AP/TT
Vänsterledaren Jean-Luc Mélenchon i kö för att rösta i Marseille. 70-åringen går till val på att höja minimilöner, sänka pensionsåldern och lämna Nato. Bild: Daniel Cole/AP/TT
President Emmanuel Macron på en sönderriven valaffisch i Paris. Presidenten hoppas bli första franska ledare att bli omvald sedan Jacques Chirac 2002. Bild: Francois Mori/AP/TT

Fakta

Tolv kandidater ställer upp i årets franska presidentval. Så här mycket stöd fick de i opinionsinstitutet Ifops sista mätning i fredags:

Emmanuel Macron (mittenpartiet LREM): 26 procent

Marine Le Pen (nationalistiska RN): 24

Jean-Luc Mélenchon (vänsterpartiet FI): 17

Éric Zemmour (ytterhögerrörelsen Återerövring): 9

Valérie Pécresse (konservativa LR): 9

Yannick Jadot (miljöpartiet EELV): 5

Fabien Roussel (kommunistiska PCF): 2,5

Jean Lassalle (högerrörelsen Vi gör motstånd): 2,5

Anne Hidalgo (socialdemokratiska PS): 2

Nicolas Dupont-Aignan (ytterhögerpartiet DLF): 1,5

Philippe Poutou (yttervänsterpartiet NPA): 1

Nathalie Arthaud (trotskistiska LO): 0,5

Källa: Ifop, den 8 april.

Fakta

Så här har det gått i de senaste presidentvalen i Frankrike:

2002: I första omgången skräller sig högerextreme Jean-Marie Le Pen fram till en andraplats med 16,9 procent av rösterna, bakom 19,9 procent för sittande konservative presidenten Jacques Chirac. Socialdemokraten Lionel Jospin blir bara trea med 16,2 procent. I slutrundan sluter sedan både höger och vänster upp bakom Chirac som vinner med 82 procent mot 18 för Le Pen.

2007: Högerkandidaten Nicolas Sarkozy får 31,2 procent i runda ett, mot 25,9 för socialdemokraten Ségolène Royal. Trea blir liberale François Bayrou på 18,6. Sarkozy vinner sedan en jämn slutomgång med 53 procent mot 47 för Royal.

2012: Socialdemokraten François Hollande får 28,6 procent i runda ett mot 27,2 för sittande Sarkozy. Trea blir Marine Le Pen på 17,9. Finalen vinns sedan av Hollande på 52 procent mot 48 för Sarkozy.

2017: Mittenpolitikern Emmanuel Macron får 24 procent i första rundan där Marine Le Pen tar andraplatsen på 21,3 procent – knappt före högerns François Fillon på 20 och vänsterns Jean-Luc Mélenchon på 19,6. Sedan vinner Macron med klara 66 procent mot 34 i slutrundan mot Le Pen.