KRIGET I UKRAINA

Ockupantstyre i Cherson vill se rysk annektering

Ukraina (TT-AP-AFP)

Det av Moskva installerade ockupationsstyret i ukrainska Cherson vill att Ryssland ska annektera regionen.

Samtidigt ska Belarus placera ut specialförband i gränsområden mot Ukraina, med hänvisning till de västerländska staternas ökade närvaro nära landets gränser.

Cherson i södra Ukraina var den första större staden i Ukraina som föll i ryska händer efter invasionskrigets början den 24 februari.

– Det kommer att skickas en förfrågan om att göra Cherson till en fullvärdig medlem av Ryska federationen, säger Kirill Stremousov, som tillhör det av Ryssland installerade ockupationsstyret i Cherson, enligt ryska nyhetsbyråer.

Han hävdar att man "vid årets slut" kommer att lyda under rysk lag. Enligt Stremousov kommer invånarna i Cherson inom några dagar "ha rätten att erhålla ryskt medborgarskap".

"Juridisk grund"

Kreml håller sig dock avvaktande till idén och vill åtminstone upprätthålla bilden av att ockupationen är rättfärdigad.

– Sådana avgörande beslut måste vila på juridisk grund för att kunna bli legitima, så som fallet var med Krimhalvön, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov på en presskonferens.

Hänvisningen till Krim gäller en kuppartad folkomröstning inför den olagliga annekteringen av Krim 2014, då en majoritet av invånarna påstods vilja tillhöra Ryssland i stället för Ukraina. Den så kallade folkomröstningen erkändes varken av Ukraina eller väst.

I slutet av april kom brittiska underrättelser om att Ryssland planerade att iscensätta en folkomröstning i Cherson.

Från ukrainsk sida kommenterar Mykhailo Podoliak, rådgivare till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, de nya uppgifterna på Twitter:

"Ockupanterna kan lika gärna skicka en förfrågan om att få ansluta sig till Mars eller Jupiter. Den ukrainska armén kommer att befria Cherson, oavsett vilka ordlekar ockupanterna ägnar sig åt".

Belarus mobiliserar

Längre norrut kommer rapporter om att Belarus ökat sin militära närvaron i flera områden som gränsar till Ukraina. Landet, nära allierat med Ryssland, har hittills sagt att dess väpnade styrkor inte deltar i det som Ryssland och Belarus har valt att kalla Moskvas specialoperation i Ukraina, det vill säga invasionen. Däremot har rysk militär kunnat använda belarusiskt territorium på väg in i Ukraina.

Minsk har i månader klagat på att Natoländerna samlar soldater nära Belarus gränser – grannarna Polen, Litauen och Lettland tillhör alla Nato – och som svar på det har man ökat sina egna militärövningar, både i antal och intensitet.

– USA och dess allierade fortsätter att bygga upp sin militära närvaro vid Belarus statsgränser, säger generalstabschefen Viktor Gulevitj enligt den ryska nyhetsbyrån Interfax.

– De etablerade grupperingarna har mer än fördubblats de senaste sex månaderna i både kvantitet och kvalitet, fortsätter han.

President Zelenskyj sade i ett tal via länk till studenter i Paris att den ukrainska sidan är redo för förhandlingar, men att viljan håller på att försvinna.

– För varje Butja, för varje Mariupol, för varje ny stad där tiotals dör och våldtas, för varje övergrepp minskar önskan och möjligheterna för förhandlingar och med det att genom diplomati hitta en lösning sade han enligt The Guardian.

Guterres pessimistisk

Även FN:s generalsekreterare António Guterres ser dystert på situationen. "För närvarande finns det inga omedelbara chanser att få till ett fredsavtal eller lokalt eldupphör", säger han enligt AP efter ett möte med Österrikes president Alexander van der Bellen.

– Men det finns fortfarande mycket vi kan göra för att rädda liv och förbättra den humanitära situationen, fortsätter han.

Och krigets effekter kommer även att märkas i flera generationer, varnar Tysklands förbundskansler Olaf Scholz.

– De som bor i Tyskland vet att bomber från andra världskriget fortfarande upptäcks. Ukraina måste förbereda sig på att kämpa med konsekvenserna i hundra år, säger han i Berlin.

– Därför måste vi alla samarbeta för att bygga upp samhället igen.