FLYGBRANSCHENS FRAMTID

Forskare ska rädda långa flygningar

Hälsa (TT)

Jetlag är långresenärernas kanske främsta fiende. Men med hjälp av forskare hoppas flygbolag på att passagerarna ska slippa må uselt efter en flygning runt halva jorden.

När australiska flygbolaget Qantas planerar världens längsta flyglinjer från Sydney till London och New York, rör det som om mer än 19 timmar utan paus.

Att införa så kallade ultralånga flyglinjer utan mellanlandningar är inte bara en teknisk och miljömässig utmaning – det gäller också att få passagerare att inte bli allt för mörbultade av trippen. Därför har bolaget tagit hjälp av vetenskapsvärlden inför öppnandet, och genomförde 2019 tre testflygningar där forskare följde med och utförde en mängd tester.

– Om du tänker på att vara instängd på hög höjd under lång tid så finns det mycket som gör att du inte mår idealiskt, däribland uttorkning, att du inte sover bra och att du inte rör dig tillräckligt, förklarar Stephen Simpson, professor vid University of Sydney.

Fel på kroppsklockan

Ovanpå det kan läggas ett större problem – nämligen att det blir kaos i det som forskare kallar den cirkadiska rytmen, alltså dygnsrytmen, något som påverkar oss mer än vad vi tror.

– Hela din fysiologi, ditt beteende och humör påverkas av den biologiska klockan. Huvuduret sitter i hjärnan, men i varje organ i kroppen finns cellklockor. Problemet är att man kan skjuta dem en timme eller två i taget, men inte mer, säger Simpson.

De längre förskjutningar som uppstår vid flygningar över halva jordklotet klarar kroppen inte av att kompensera för. Men det finns trick för att minska de negativa effekterna, bland annat att stimulera hormonerna som påverkar sömn-vaken-mönstren, exempelvis melatonin och serotonin.

Receptorer på näthinnan

Det kan handla om att ha rätt våglängd på ljuset, eftersom blå receptorer på näthinnan har en direktväg till hjärnans klockcentrum. Det kan röra sig om måltidernas sammansättning – vissa proteiner innehåller aminosyran tryptofan som hjärnan använder för att tillverka sömnpåverkande hormoner – och när de serveras. Förutom mat och ljus det går det att anpassa lufttryck, luftfuktighet och göra sätena bekväma.

– Du kan få bästa möjliga upplevelse genom att jobba tillsammans med den biologiska klockan, i stället för att jobba emot den, samtidigt som man gör det så bekvämt som möjligt, säger Simpson.

Dessutom kan man uppmuntra folk att röra på sig, vid rätt tidpunkter.

Qantas kommer att ha en så kallad välmåendezon i flygplanet, där passagerarna kan stretcha, dricka och röra på sig.

– Hur använder man ett begränsat område på bästa sätt? Det är verkligen ett intressant problem, där vi arbetar väldigt aktivt för närvarande, säger Simpsons.

Olika dygnsrytm

Passagerarnas mående är en sak, men för personalens del är frågan livsviktig. Tracey Sletten är forskare vid Sömn- och dygnsrytmlaboratoriet vid Monash University, och har koncentrerat sig på piloterna och kabinpersonalen vid långflygningarna.

– Vi kunde verkligen se vilken påverkan den individuella pilotens biologiska klocka hade för hur väl de sov vid olika tider under flygturen, och hur alerta de var vid vissa tidpunkter. Det var ny och spännande data för oss, säger hon.

Ju längre personalen är i tjänst, desto viktigare blir det med sömnen under passet, och att återhämtningen är tillräcklig mellan passen. Piloterna på flyget har olika biologiska klockor, så det är viktigt att rätt pilot sover vid rätt tidpunkt. Jämfört med vanliga flygningar krävs det något fler i besättningen.

En mängd data samlades in under flygningarna, som lett till rekommendationer som flygbolaget nu går igenom.

– Vi skapade ett forskningslaboratorium i luften för första gången någonsin. Det är verkligen spännande och unikt, säger Sletten.

Gustav Sjöholm/TT