DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET
”Vi gnetar på med målet att bli bättre och fortsätta klättra”
Boden och Strängnäs tar sig stadigt uppåt i kommunrankningen varje år. Det handlar mycket om service och snabb hjälp, tillgänglighet och närhet. ”Dialogen mellan politiker, tjänstemän och företag är central – vi är ett lag som tillsammans stärker hela kommunen”, säger Claes Nordmark i Boden.
Norrbottenskommunen Boden domineras av små och medelstora företag och när ståljätten H2 Green Steel, H2GS, snart etablerar sig blir det som det överlägset största företaget hittills. Därmed väntas befolkningen växa från dagens 28 000 invånare till 33 000 fram till år 2030.
– Vi är i epicentrum av Norrlandsboomen i och med att H2GS bygger sitt stålverk här. Det kommer att producera mer stål än vad som produceras i hela Sverige idag och det kommer att vara fossilfritt. Boden har en enormt ljus framtid, säger Claes Nordmark (S), kommunstyrelsens ordförande.
Bakom framgången ligger ett träget arbete med att förbättra kommunens företagsklimat, förklarar han. 2014 satte Boden en tillväxtstrategi som bland annat inriktade sig mot elintensiva näringar. Så redan långt innan H2GS bestämde sig för Boden hade kommunen köpt upp 450 hektar mark och skapat bra förutsättningar för en industri som kräver mycket el.
– Ett starkt företagsklimat gör att fler företag startas och växer sig starka. Det är i små och medelstora företag som de flesta jobben skapas. Och när det sker ökar skatteintäkterna som bidrar till att bygga ett ännu bättre samhälle.
Då började klättringen uppåt på allvar
När Boden fyra år senare accelererade sina ansträngningar ytterligare började klättringen uppåt på kommunrankningen på allvar. Då satte kommunen ett offensivt mål att komma över plats 50 i kommunrankningen och att nå över 4,0 i snittbetyg.
– Vi bestämde oss för att göra företagsklimatet till en kulturfråga och att prioritera service och snabb hjälp. Under interna möten i kommunen diskuterade vi hur vi skulle tänka i arbetet med företagen, att vi ska göra det lätt att göra rätt – vi ska inte sätta dit någon.
Snabbheten är en av kommunens styrkor, enligt Claes Nordmark.
– Tiden är kritisk för företagare. Det måste gå undan när de behöver hjälp. Alla frågor går inte att lösa och i så fall ska beskedet om det komma snabbt så att det är möjligt att gå vidare med att se på en annan lösning.
Boden har lagt mycket fokus på att bygga en medvetenhet i hela kommunorganisationen och att skapa en närhet till företagen.
– Dialogen mellan politiker, tjänstemän och företag är central. Vi är ett lag som tillsammans stärker hela kommunen när det går bra. Det låter ganska flummigt men det är så vi måste jobba. Sätta upp mål, gör alla till deltagare i ett aktivt lag och jobba tillsammans mot målet.
Även framöver handlar det om att fortsätta att öka förståelsen mellan företag och kommun, konstaterar Claes Nordmark.
– Vi gnetar på med målet att bli bättre och fortsätta klättra. Nu när Boden ska växa så snabbt är företagsklimatet än viktigare. Det lär garanterat bli många etableringar kring stålverket och då är det bra att företag vet att Boden är en kommun med bra förutsättningar där de får hjälp snabbt.
För Strängnäs är företagsklimatet av stor betydelse, förklarar Jacob Högfeldt, kommunstyrelsens ordförande. Med sina nästan 4 000 företag, många av dem små, präglas hela samhället av en stark företagaranda.
”Vi har fantastiska förutsättningar – det ska vi ta vara på”
Resan mot att stärka företagsklimatet började 2014 då Strängnäs hamnade på plats 203 i Svenskt Näringslivs kommunranking.
– Det var inte alls där vi ville vara och sedan dess har vi jobbat aktivt med att förbättra företagsklimatet. 2020 låg vi på plats 49 – det är roligt. Strängnäs ligger ju mitt i tillväxtmotorn Mälardalen och vi har fantastiska förutsättningar – det ska vi ta vara på.
En av de första åtgärderna var att avveckla kommunens så kallade Business park som näringslivsservicen utgick ifrån.
– Vi insåg att det inte är där det händer, utan ute hos våra företag – det är där vi ska vara och lägga våra resurser på att vara närvarande och säkerställa en tät dialog och öppenhet mellan näringsliv och den kommunala organisationen. Vi dricker mycket kaffe med våra företagare.
Kommunen kan inte utveckla näringslivet – det utvecklar sig självt, betonar Jacob Högfeldt.
– Vi ska se till att det finns en arena att utvecklas på och det gör vi genom att säkerställa att det vi ansvarar för är så bra som möjligt – förskola, skola, äldreomsorg, gator och parker, men också genom att visa att vi vill näringslivet väl och förstår deras betingelser.
Enligt Jacob Högfeldt beror en stor del av framgångarna på att kommunen har jobbat med kulturen i sin organisation, för att både tjänstemän och politiker ska vara öppna och tillgängliga. Tidigt myntades begreppet att ”kommunhusets dörrar ska vara öppna”.
– Vi ska vara så mycket som möjligt utanför kommunhuset, och det ska vara enkelt för den som vill få tag på oss att kliva in.
Att Strängnäs kommun har gjort några ”modiga rekryteringar” har också en bidragit, enligt Jacob Högfeldt.
– Flera av de som rekryterats har företagarbakgrund och det bygger förståelse för varandras världar. Jag är själv företagare på fritiden och känner i magen vad besluten vi tar för med sig.
Vi är bara i begynnelsen av hur bra vårt företagsklimat ska bli.
Ett av ledorden i den nya vision som antogs 2015 är ”tillsammans”. Även om kommunen och företagen har olika roller, så kan frågor lösas snabbt med tydlighet och en bra kontakt, menar han.
– Det betyder också att vi ska våga vara tydliga mot näringslivet. Allt som inte fungerar för en enskild företagare är inte kommunens fel. Vi behöver jobba tillsammans med att stärka en mängd områden.
Därigenom väcks också ett lokalt engagemang hos företagarna kring att göra saker gemensamt med kommunen.
– Det är då det blir riktigt fruktsamt. Vi är bara i begynnelsen av hur bra vårt företagsklimat ska bli. Framåt vill vi sätta kulturen än mer där tjänstemän, politiker och företagare möts, säger Jacob Högfeldt.