KLIMATOMSTÄLLNINGEN
Nedgrävd stridsyxa om utsläppshandel
EU (TT)
Förra veckan landade i antiklimax. Men nu finns en ny uppgörelse klar om hur EU-parlamentet vill förändra handeln med utsläppsrätter.
Hanteringen av en av de tyngsta klimatfrågorna kraschade ordentligt den 8 juni när de olika partigrupperna i EU-parlamentet inte kunde komma överens om sin syn på framtida utsläppshandel.
Men skam den som ger sig. Nu finns en ny uppgörelse mellan de tre storgrupperna av socialdemokrater, konservativa och liberaler.
– Det har varit en balansgång för att göra det mer ambitiöst, men också följa den demokratiska processen på ett sätt som gör båda parter glada, konstaterar Emma Wiesner (C).
– Jag känner mig lättad över att vi fick en överenskommelse. Stridsyxan är nedgrävd. Vi bröt ihop och kom igen, säger i sin tur kollegan Jytte Guteland (S).
Utfasning
Förra veckans krasch kom sedan den socialdemokratiska gruppen tyckt att de skrivningar som då var på väg att gå igenom var alldeles för svaga.
I den nya uppgörelsen har man nu enats om att bland annat fasa ut den fria tilldelningen av utsläppsrätter till år 2032, i stället för 2034. Minskandet av antalet utsläppsrätter ska därtill ske enligt en trappstegsmodell: med 4,4 procent från år 2024, 4,5 procent från 2026 och 4,6 procent från 2029.
– Helheten går ihop. Jag tycker nu att vi kan säga att det här kommer att hålla som ett mandat från parlamentet, anser Guteland.
Röstar nästa vecka
Hela EU-parlamentet kommer nu att rösta om det senaste budet vid sin minisession i Bryssel den 22-23 juni. Därefter gäller det att invänta vad medlemsländerna kommer fram till i ministerrådet innan avslutande kompromissförhandlingar kan inledas.
Att de tre storgrupperna är överens bäddar i alla fall för att få en majoritet i EU-parlamentet.
– Det här ska vara tillräckligt för att lugna skutan och ro båten i hamn, säger Emma Wiesner.
Wiktor Nummelin/TT
Fakta
EU:s medlemsländer är överens om att hela EU ska vara klimatneutralt när det gäller utsläpp av växthusgaser år 2050. Inledningsvis är målet att utsläppen år 2030 ska ha minskats med 55 procent jämfört med basåret 1990.
För att nå dit lade EU-kommissionen fram 14 tunga förslag i fjol somras om allt från handeln med utsläppsrätter, ökad energieffektivitet och utfasning av bensinbilar till skärpta krav på skogsbruket och hållbara bränslen i flyg och fartygstrafik.
Förslagen behandlas just nu parallellt av medlemsländerna i ministerrådet och av EU-parlamentet. Därefter väntar kompromissförhandlingar från och med i sommar, i hopp om att nå slutgiltiga resultat i höst och under våren 2023.
