DEN SVENSKA SÄKERHETEN

Sveriges väg mot Natomedlemskap

Nato (TT)

Vägen till ett svenskt Natomedlemskap är minst sagt snårig.

Här är turerna sedan den 24 februari, då Ryssland inledde sin storinvasion.

24 februari

Ryssland inleder sitt storskaliga angrepp mot Ukraina.

30 mars

Statsminister Magdalena Andersson öppnar för ett Natomedlemskap. Motiveringen är att säkerhetsläget i Europa är totalt förändrat.

– Jag tycker inte att man ska utesluta någonting i det här läget. Vi ska fatta det beslut som är bäst för Sveriges säkerhet, säger Andersson i en intervju med SVT.

13 maj

Svenska regeringen och riksdagen presenterar en säkerhetspolitisk analys, där man bedömer att ett svenskt medlemskap i Nato skulle öka säkerheten för Sverige.

Turkiets president Recep Tayyip Erodgan ställer sig skeptisk till att släppa in Sverige och Finland, och hävdar att länderna stödjer terrorstämplade organisationer.

15 maj

Finlands president Sauli Niinistö och statsminister Sanna Marin tillkännager att landet planerar att ansöka om medlemskap i Nato.

16 maj

Statsminister Magdalena Andersson (S) tillkännager att Sverige planerar att ansöka om medlemskap i Nato.

Samma dag meddelar Erdogan att Turkiet inte kommer att säga ja till Sveriges och Finlands ansökningar.

18 maj

Sverige och Finland lämnar in sina medlemsansökningar.

19 maj

Magdalena Andersson besöker tillsammans med Finlands president Sauli Niinistö Washington och USA:s president Joe Biden.

– Jag ser fram emot att snart kunna kalla Sverige och Finland våra vänner, partner – och Natoallierade, säger Biden, utan att nämna Turkiets invändningar.

23 maj

Turkiet publicerar en kravlista för ett svenskt Natomedlemskap.

"Under Natos kollektiva säkerhetsprincip förväntar sig Turkiet konkreta försäkringar från Sverige som stödjer terrororganisationer", står det i ett pressmeddelande som publiceras på den turkiska regeringens hemsida.

25 maj

Delegationer från Sverige och Finland möter turkiska representanter i Ankara.

29 maj

Samtalen med delegationerna från Sverige och Finland om ländernas Natoansökningar når inte upp till "önskad nivå", enligt Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.

31 maj

Turkiets president upprepar kritiken om att Sverige och Finland inte gör tillräckligt mot terrorism. Han anser att det skulle innebära en risk för Turkiets säkerhet att släppa in länderna i Nato.

2 juni

Sverigedemokraterna väcker misstroende mot justitieminister Morgan Johansson (S) och får stöd av KD, M och L. Statsminister Magdalena Andersson meddelar att hon avgår om Johansson fälls.

Misstroendet saknar majoritet, men en röst kan avgöra – den partilösa riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh.

Enligt en överenskommelse från hösten 2021 lovar S att fördjupa samarbetet med kurderna i Syrien och inför misstroendeomröstningen blir S tvunget att åter bekräfta att den fortfarande gäller för att få Kakabaveh att lägga ned sin avgörande röst.

7 juni

Misstroendeomröstning mot Morgan Johansson. Med en rösts marginal undviker Sverige en regeringskris.

10 juni

Regeringen presenterar en utrikesdeklaration där man lovar att bidra till Turkiets säkerhet i Nato. Det är en av flera signaler i utrikesdeklarationen för att Turkiet ska släppa vetot mot Sveriges Natoansökan.

15 juni

Turkiet står fast vid sin hållning om att motsätta sig Sverige och Finland som Natomedlemmar om inte de båda länderna genomför "verkliga åtgärder".

28 juni

Natotoppmötet i Madrid inleds. Turkiet släpper sitt veto mot Sverige och Finland efter framgångsrika samtal mellan länderna.

Avtalet länderna emellan väcker samtidigt många frågetecken, eftersom tolkningsmöjligheterna är många.

Den politiska vilden Amineh Kakabaveh hotar väcka misstroende mot utrikesminister Ann Linde (S) efter överenskommelsen med Turkiet.

29 juni

Sverige och Finland blir formellt inbjudna till Nato.

Hård kritik riktas mot regeringen från både V och MP.

– Kalla samman partiledarna och förklara vad regeringen gått med på, säger Nooshi Dadgostar, partiledare för V.

Turkiet kräver samtidigt att 33 personer, som beskrivs som "terrormisstänkta" utlämnas från Sverige och Finland.

– Vi utlämnar aldrig svenska medborgare, framhåller statsminister Magdalena Andersson (S).

30 juni

Rysslands president Vladimir Putin säger sig inte ha något problem med att Sverige och Finland går med i Nato, men motåtgärder väntar om Natostyrkor placeras i länderna.

Samma dag hävdar Turkiets president Recep Tayyip Erdogan att Sverige har lovat att utlämna 73 personer till Turkiet. Om inte röstar parlamentet ned Sveriges Natoansökan, säger han.

3 juli

Statsminister Magdalena Andersson säger sig inte veta om att någon ny turkisk kravlista om utlämningar ska ha delgetts Sverige.

4 juli

Sverige och Finland är klara med sina anslutningssamtal till Nato.

Samtidigt KU-anmäler den politiska vilden Amineh Kakabaveh utrikesminister Ann Linde (S) på grund av avsiktsförklaringen Linde undertecknat tillsammans med Finlands och Turkiets utrikesministrar.

5 juli

Sverige och Finland skriver under anslutningsprotokollet i Bryssel, vilket ger de två länderna status som "blivande medlemmar" – invitees, på Natoengelska.

Rättad: I en tidigare version hade de tre sista punkterna på listan fått fel månad.

Sofie Fogde/TT