KRIGET I UKRAINA

Rysk propaganda hittar nya vägar efter förbud

Medier (TT)

Efter EU:s blockering av ryska statsmedier har innehållet i stället börjat spridas via en rad andra sajter och konton. Att helt stoppa den ryska krigspropagandan i Europa är omöjligt, konstaterar en expert.

Ett åtgärd som "saknar motstycke".

Så beskrev EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen beslutet i mars att strypa tillgången till de statskontrollerade ryska medierna RT och Sputnik i unionen. Syftet var att hindra Kremls mediemaskineri från att "sprida lögner för att rättfärdiga Putins krig i Ukraina och så split" i Europa.

Det exceptionella förbudet gäller alla former av kanaler, såväl tv-sändningar som nätsajter och sociala medier.

Beslutet har minskat de ryska statsmediernas räckvidd i medlemsländerna när sändningstillstånd rivits, webbsidor försvunnit från sökresultaten och plattformar som Facebook, Twitter och Youtube blockerat konton. Men kort efter det att förbudet trädde i kraft uppstod kopior av RT:s stoppade sajter på nya adresser.

Svårare att nå

Och flera sådana har fortsatt kunnat nås inom EU. Den London-baserade tankesmedjan Institute for Strategic Dialogue upptäckte i en studie i juli tolv tillgängliga sajter som var exakta kopior av RT:s tyskspråkiga eller spanskspråkiga sajter – och vars ip-adresser eller annan data visade på direkta kopplingar till medieorganisationen. Ytterligare fem sådana spegelsajter som låg på servrar utan koppling till Moskva upptäcktes.

Därtill hittade man över hundra sajter med aggregerat nyhetsinnehåll hämtat bland annat från de ryska statsmedierna.

På sociala medier har RT-innehåll också kunnat fortsätta spridas från andra konton, och videomaterial har gått att återpublicera via andra användare efter att RT-märkningen tagits bort.

– Man har nog förstått från EU:s sida att det inte kommer att gå att helt få bort det här innehållet. Men det har blivit svårare att nå det, och förbudet har en symbolisk tyngd, säger Ola Svenonius, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

– Men visst, de som vill hitta alternativa källor kommer att hitta dem ändå.

Många nya sajter

Samtidigt finns en flora av andra typer av sajter som sprider vilseledande information om kriget i Ukraina. Det New York-baserade företaget Newsguard, som kartlägger desinformation på nätet, har i en färsk rapport identifierat 250 sådana sajter. Ungefär hälften är engelskspråkiga och resten på andra stora europeiska språk. Vissa av dem framställer sig som oberoende tankesmedjor eller nyhetssajter.

Många av dem har dykt upp under de senaste månaderna. I en del fall tycks det röra sig om så kallade vilande sajter, som tidigare byggt upp följare med hjälp av helt annan typ av innehåll för att sedan när kriget bröt ut plötsligt börja föra ut Moskvas narrativ.

Ola Svenonius påpekar dock att det ryska desinformationsarbetet pågått under lång tid och att Kreml troligen inte gjort någon större extrasatsning på att nå en bredare publik i Europa efter EU-förbudet.

– Den ryska säkerhetsapparaten är ansträngd just nu på flera olika sätt.

– Det finns en kostnadskalkyl här. Skulle detta arbete vara helt ineffektivt skulle det inte ske. Men om man skulle lägga full energi skulle vi nog få se mer än det här.

"Dålig magkänsla"

EU:s förbud har också väckt debatt om mediefrihet.

Beslutet stödjer sig på slutsatsen att RT och Sputnik är statliga verktyg som används för att förvränga sanningen och som hotar den allmänna ordningen och säkerheten i EU.

Bland kritikerna finns det europeiska journalistförbundet European Federation of Journalists (EJF). "Att bekämpa desinformation med censur är ett misstag", skrev förbundet i ett uttalande i mars. En bättre strategi för att slå undan benen för dem som vill manipulera är att stödja oberoende journalistik, främja ett pluralistiskt och professionellt medielandskap och sprida kunskap om källkritik, enligt EJF.

Ola Svenonius anser att det är viktigt att debatten fortsätter.

– Det är problematiskt att förbjuda medieföretag.

– Rent krasst används dock de här kanalerna som ett led i en sorts krigföring både mot Ukraina men också mot Europa som en helhet, säger han.

Mattias Mächs/TT