Sovjets sista ledare Michail Gorbatjov död

Ryssland (TT)

Sovjetunionens siste ledare Michail Gorbatjov har avlidit, 91 år gammal.

– Han kommer gå till historien som en av dem som tog ledningen för en av de största omvälvningarna i den moderna historien, säger Kristian Gerner, professor emeritus i historia.

"Michail Gorbatjov avled i kväll efter svår och lång tids sjukdom", meddelade det sjukhus i Moskva där Sovjetunions forne ledare vårdades, sent på tisdagskvällen.

Därmed har en av 1900-talets viktigaste världsledare gått bort.

Gorbatjov föddes i byn Privolnoje i Stavropoldistriktet i södra Ryssland 1931.

Efter juridikstudier gick han in i politiken och 1980 utsågs han till medlem av den mäktiga politbyrån. När ledaren Jurij Andropov avled 1984 sågs han som en möjlig efterträdare, men fick vänta ett år, till 1985 när Konstantin Tjernenko valts och sedan avlidit.

Michail Gorbatjov blev därmed kommunistpartiets generalsekreterare och Sovjetunionens ledare – en roll han hade fram till och med 1991 när unionen upplöstes.

Glasnost och perestrojka

Han hade med sin politik då öppnat för ett närmande till USA och ökad marknadsekonomi, och bland annat dragit Sovjetunionen ur kriget i Afghanistan.

Politiken möjliggjorde även för islossning i östblocket och inte minst omvälvningarna i Östtyskland, vilka ledde till Tysklands enande 1990. Men han satte också bollen i rullning för att hans eget land skulle upplösas, vilket inte var hans avsikt.

– När han började med sina reformer så utlöste han rörelser inom landet som han inte kunde kontrollera. Han hade goda intentioner, men han saknade förmåga till konsekvensanalys och överblicka vad det var han hade satt i gång, säger Kristian Gerner, som liknar Gorbatjov med en tragisk gestalt i ett Shakespeare-drama.

Med Gorbatjov hade en hel värld lärt sig de ryska uttrycken glasnost (öppenhet) och perestrojka (ombyggnad, omdaning) och han hyllades inte minst av USA:s president Ronald Reagan, Tysklands förbundskansler Helmut Kohl och Storbritanniens premiärminister Margaret Thatcher. Den sistnämnda sade bland annat i ett berömt uttalande att:

– Jag gillar herr Gorbatjov. Vi kan göra affärer ihop.

En svensk som märkte förändringens vindar när Gorbatjov kom till makten var Gunnar Johansson, mångårig Rysslandskorrespondent för Expressen.

– Det var fantastiska år. Vi hade tidigare hållit på med vad man kallar "kremlologi", där man fick gissa sig fram till vad som hände, men nu var den tristessen borta. Gorbatjov ville reformera och modernisera.

Gunnar Johansson intervjuade Gorbatjov och stod öga mot öga med honom flera gånger.

– Han hade en utstrålning och närvaro i rummet som gjorde intryck på ledare i väst.

Det starkaste minnet han har från tiden med Gorbatjov är när Sovjetledaren återvände hem till Moskva efter det misslyckade kuppförsöket mot honom i augusti 1991.

– Då mötte han pressen och satt framför oss och det var känslomässigt starkt. Han var skakad och trött, men han sa att han hade hellre tagit sitt liv än gå med på några tvångsarrangemang. Men samtidigt förstod han inte att utvecklingen hade sprungit ifrån honom och att Boris Jeltsin (senare Rysslands förste president) var den starkaste.

När Michail Gorbatjov i fjol fyllde 90 år hyllades han av en lång rad västledare med USA:s president Joe Biden och Tysklands förbundskansler Angela Merkel i spetsen.

"Förstörde Sovjetunionen"

Men i hemlandet har han inte alltid mötts med lika stor entusiasm. Att Sovjetunionen löstes upp och Ryssland förlorade status under hans tid som ledare har inte setts med blida ögon av bland andra dagens president Vladimir Putin – som i likhet med många ryssar ser händelserna för drygt 30 år sedan som en tragedi.

– Hela narrativet som har propagerats av Putins regim är att Gorbatjov förstörde Sovjetunionen och landets stormaktsställning. Alla missförhållanden har han skyllt på Gorbatjovs reformpolitik, så han har varit oerhört impopulär i Ryssland, säger Kristian Gerner, tidigare verksam vid Lunds universitet.

– I väst har man en mer nyanserad bild. Att han försökte förändra ett system men själv inte förstod hur det skulle fungera, säger Gerner.

Gunnar Johansson ser ett liknande eftermäle för Gorbatjov.

– Det man kommer att minnas honom för är hans reformer, som påverkade och förändrade Sovjet. Det var väl inte hans mening, men utan dem så hade inte unionen upplösts, säger han.

1990 tilldelades Gorbatjov Nobels fredspris för "den ledande roll han spelade i de radikala förändringarna i relationerna mellan öst och väst".

Själv såg han reformerna i Sovjetunionen som nödvändiga – för landet, Europa och världen. Det sade han själv i en intervju med nyhetsbyrån AP 1992, då han även kommenterade sin tid vid makten:

– Jag får ofta frågan om jag skulle jag ha gjort allt igen om jag kunde. Ja, det skulle jag. Och med mer ihärdighet och beslutsamhet.