Aktiestrateg: Det känns finanskrisaktigt

Ekonomi (TT)

Stora valutor som kraschar, långa USA-räntor som skenar och ihållande börsfall har lett till oro för att vi kan vara på väg in i en finanskris.

– Det känns finanskrisaktigt. Man får den känslan när man ser den här typen av rörelser, säger SEB-veteranen Esbjörn Lundevall.

Det som oroar aktiestrategen Esbjörn Lundevall mest är att de långa räntorna i USA rör sig kraftigt uppåt – till synes utan någon vettig förklaring.

Det borde vara tvärtom. USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) har staplat ovanligt stora räntehöjningar på varandra i år och lyft styrräntan med 3 procentenheter. Och enligt Feds direktion kan det fortsätta upp till åtminstone 4,60 procent om något år.

Räntehöjningarna väntas slå hårt mot konjunkturen. Och när efterfrågan viker följer normalt inflationen med nedåt. Detta borde trycka ned långa realräntor – det vill säga räntan som blir kvar när inflationen räknats bort.

– Nu blev det inte så. Dagen efter (senaste) räntebeskedet från Fed började långräntorna i USA att sticka iväg uppåt, kraftigt, säger Lundevall.

Högsta på tolv år

Ränterörelsen skulle kunna tolkas som att marknaden egentligen inte tror att Fed kommer att rå på inflationen. Men Lundevall tror inte att det handlar om det. Han pekar på att inflationsförväntningarna har stabiliserat sig kring 2,4 procent, ned från upp emot 3 procent tidigare i år.

De långa realräntorna är i USA just nu uppe på 1,37 procent. Det är den högsta nivån på tolv år.

– Det driver på den här extrema valutautvecklingen, där dollarn sätter nya rekord mot andra valutor varje dag, säger Lundevall.

TT: Är vi nära att gå in i en finanskris?

– Man ska aldrig säga aldrig. Det är inte vårt huvudscenario i dag, men det är viktigt att vara på sin vakt, säger Lundevall.

Det kan gå snabbt och effekterna är svåra att förutse, enligt Lundevall:

– Man kan komma in i onda spiraler relaterat till skuldsättning.

– När det är så här stökigt och går så fort med räntor och valutor som skenar åt olika håll är känslan att man måste vara på alerten, även om det inte är vårt huvudscenario.

Tonar ned riskerna

Lars Söderfjell, aktiechef på Ålandsbanken, tonar ned riskerna för en finanskris. Han beskriver den långa räntan i USA som "ganska normal".

TT: Så de som pratar om risk för en finanskris är ute och cyklar?

– Nej. Men vi är definitivt inte där ännu, säger Söderfjell.

Han påminner om att börsnedgången hittills i år inte gäller alla aktier och att ränteuppgångarna har slagit mycket hårdare mot stats- och företagsobligationer.

Obligationernas värde sjunker när räntorna stiger.

– Obligationsplaceringar har varit en fullständig katastrof under de senaste åren, säger han.

"Finns hundra 'men'"

Index för statsobligationer har enligt Söderfjell fallit med 20 procent sedan 2019. Det kan jämföras med en uppgång på cirka 25 procent för det globala aktieindexet MSCI Global.

– Vi hade två väldigt starka börsår 2020 och 2021. Nu har vi fått en sättning under 2022, säger han.

För Stockholmsbörsens OMXS30-index – som hittills i år har tappat 25 procent – räknar Söderfjell med att det blir en skakig höst och vinter, men att index i stort rör sig i sidled från dagens nivåer.

– Vi tror nog att det här kommer att likna en normal lågkonjunktur, egentligen. I så fall är börsen lite väl pessimistisk i nuläget, säger han.

– Sedan finns hundra “men” och “vad händer om” i det här. Vad händer exempelvis om gaslagren i Europa töms?

"Mycket negativa till börsen"

Både Söderfjell och Lundevall ser köpläge i allt fler aktier.

– Både institutioner och privatpersoner är mycket negativa till börsen. Värderingarna är någonstans kring tioårslägsta. När det blir för extremt blir det köpläge, säger Lundevall.

– Läkemedel, medicinteknik och teleoperatörer kommer inte att märka av lågkonjunkturen speciellt mycket i sin underliggande efterfrågan. Och bankerna kommer, som det ser ut nu, att tjäna mycket mer pengar än vad man tror, givet att inte kreditförlusterna brakar i väg, säger Söderfjell.

Ett tips i jakten på klipp är att vara försiktig med aktier i bolag med hög belåning i räntefrossan, tillväxtbolag med dåligt kassaflöde och bolag som kan få allvarliga kostnadsproblem i den europeiska energikrisen.

– Fastighetssektorn sticker ut som räntekänslig. Det är stora lån och relativt små kassaflöden från fastighetsbestånden. Om du då har en väldigt hög belåning äter du ganska snabbt upp hela resultatet, säger Lundevall.

Joakim Goksör/TT