DEN SVENSKA SÄKERHETEN

Natochefen jobbar för Sverige och Finland

Nato (TT:s korrespondent)

För första gången deltar Sverige som blivande medlem på ett ministermöte i Nato.

Natochefen hoppas fortfarande få in Sverige och Finland tillsammans – och så fort som möjligt.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan är fortsatt barsk mot Sverige i Natoprocessen. Så sent som i förra veckan flaggade han för att han kan tänka sig att tills vidare bara godkänna Finland – om Nato så föreslår.

Generalsekreterare Jens Stoltenberg vill dock fortsatt ha ett svenskt-finländskt inträde tillsammans.

– Jag är glad över att Sverige och Finland stått tillsammans i processen hela vägen. Jag anser att det är en styrka för Nato att båda länderna blir medlemmar och det är styrka för varandra att de står tillsammans. Så jag jobbar för att vi ska få till en lösning där båda blir medlemmar så fort som möjligt, säger Stoltenberg på en nordisk pressträff inför veckans Natoförsvarsministermöte i Bryssel.

Med på det mesta

Sverige och Finland fick i somras status som invitees – inbjudna eller blivande medlemmar – i Nato. Därmed är så gott som alla dörrar öppna till Natos olika möten, även om man ännu inte har någon rösträtt.

Veckans möte blir nu nästa steg mot ett fullt inträde. Det är det första ministermötet sedan invitee-statusen gavs och innebär att Peter Hultqvist (S) och hans finländske kollega Antti Kaikkonen flyttas upp ytterligare ett steg i hackordningen.

Fortfarande återstår ändå en hel del. Sverige och Finland får inte vara med när – eller om – det blir diskussioner om de egna eller andras förhandlingar om medlemskap. Och inte heller när övriga Natoländer diskuterar kärnvapenplaneringen i ett särskilt format, NPG, på torsdag morgon.

Kärnvapen

Stoltenberg är skarp i orden när det gäller den ryska kärnvapenretoriken.

– Ryssland vet att ett kärnvapenkrig inte kan vinnas – och aldrig bör utövas. Vi har också tydligt förklarat för Ryssland att det kommer att få allvarliga konsekvenser om de använder kärnvapen på något sätt, säger han på sin presskonferens inför Natomötet.

Samtidigt står han fast vid att det är rätt att genomföra Natos sedan länge inplanerade kärnvapenövning nästa vecka, trots det spända läget.

– Det här är en rutinövning som sker varje år. Nu är rätt tillfälle att stå fast och säga att Nato finns på plats för att försvara alla sina medlemmar, säger Stoltenberg.

Av Natoländerna har USA, Storbritannien och Frankrike egna kärnvapen. Frankrike deltar dock inte i den gemensamma kärnvapenplaneringen.

Ukraina

Ett av de tunga ämnena på Natomötet är hur man ska skydda viktig infrastruktur. Händelserna kring Nord Stream-gasledningarna har fått Nato att fördubbla sin fartygsnärvaro på Östersjön och Nordsjön – även om Stoltenberg konstaterar att det är svårt att skydda allt.

– Vi talar om tusentals kilometer med gas- och oljeledningar, kraft- och internatkablar, till och från alla Natoländer och över Atlanten. Det går inte att ha militär närvaro på alla de punkterna, säger generalsekreteraren.

Givetvis handlar mycket av veckans möten också om konkret hjälp till Ukraina. Först ut under onsdagen är en särskild träff för de cirka 50 länder som ingår i "kontaktgruppen för Ukrainas försvar" och hjälper Ukraina med vapen och annan utrustning.

Natochefen har en klar bild av vad som krävs för att få slut på kriget.

– Om president Putin och Ryssland slutar att slåss och drar sina styrkor tillbaka så blir det fred. Om president Zelenskyj och Ukraina slutar att slåss så slutar Ukraina att existera som en självständig nation, säger Jens Stoltenberg i Bryssel.

Wiktor Nummelin/TT