ELKRISEN
Elkostnaderna har ökat med 47 procent på ett år
Ekonomi (TT)
El, värme, vatten och sophantering blir allt dyrare för alla boende i lägenhet.
Och kostnadsgapet mellan kommunerna växer sig allt större, enligt en ny rapport.
Totalkostnaderna för el, fjärrvärme, avfall, vatten och avlopp har i snitt ökat med 14 procent det senaste året, enligt den årliga Nils Holgerssonrapporten, som kartlägger avgifter och taxor i Sverige för boende flerbostadshus.
Förra året var den totala ökningen 2,3 procent.
– Det hänger väldigt mycket ihop med de ökade elpriserna, säger Mari-Louise Persson, ordförande för Nils Holgerssongruppen.
Dyrast blir det om du bor i Mörbylåga kommun, Kalmar län – där ligger sammanlagda taxan i snitt på 2 874 kronor i månaden.
Drygt 1 000 kronor mer än i Luleå, där månadskostnaden är 1 718 kronor i snitt.
– Till viss del kan det nog förklaras av att det är dyrare att leverera tjänster på glesbygden jämfört med tätort.
– Men det är inte den enda förklaringen.
Elen fördyrar mest
Den stora boven i dramat, är föga förvånande, de höga elpriserna.
Det sammanlagda elpriset, inklusive elnät, elhandel och skatter, har ökat med ungefär 47 procent på ett år, enligt rapporten. Framför allt är det elhandelspriset som har skjutit i höjden.
– Det är väntat att det ökar väldigt mycket. Sedan är inte det här hela årets ökning ens, säger Mari-Louise Persson.
Rapporten utgår från ett medelvärde mellan juli 2021 och juni 2022 i beräkningen av elhandelspriset. Under den perioden har elhandelspriset ökat med 150,8 procent – jämfört med fjolårets rapport.
Även här syns stora skillnader mellan kommunerna, dyrast är det som bekant i elområde 3 och 4.
Den som bor i lägenhet i Lunds kommun betalar enligt rapporten det högsta snittpriset för el, 944 kronor i månaden.
Lägst snittpris hittar vi i Umeå kommun där månadskostnaden är 490 kronor.
– I år är första året vi har sett så stora skillnader mellan elnätsområdena, säger Persson.
Spiller över på fjärrvärmen
Generellt så har fjärrvärmen varit ganska stabil i sina prisökningar, säger Mari-Louise Persson, och har på senare år stigit i pris i lägre grad än de andra tjänsterna.
Men, även här spökar elpriserna och bolagen förvarnar om att fjärrvärmepriset kommer att stiga fram över. En ökning som inte syns i rapporten än.
– Det kommer man att märka från första januari nästa år när taxorna förändras, säger Mari-Louise Persson.
Avfall och vatten
Taxorna för avfall, vatten och avlopp (VA) ökar också ganska mycket, säger Mari-Louise Persson, dock i paritet med vad de gjorde i fjol.
Totalkostnaden för vatten och avlopp har ökat med 3,8 procent 2022.
– Ökningen är lite mindre i år, jämfört med tidigare.
Den avtagande kostnadsökningen går däremot inte att dra några långtgående slutsatser från. Antagligen är inte billigare VA en trend att lita på, säger Persson.
– Där har vi också fått höra från branschen att de ser att de har stora investeringar framåt.
Martina Karpmyr/TT
Fakta
De sammanslagna kostnaderna för fjärrvärme, el, avfall, vatten och avlopp (VA) har ökat med 14 procent under det senaste året, enligt årets Nils Holgerssonrapport. Samtliga delar har har ökat i pris.
* Fjärrvärme: + 1,5 procent
* El (totalt): + 46,9 procent
* VA: + 3,8 procent
* Avfall: + 4,3 procent
Statistiken i rapporten har hämtats från Svenskt vatten, Energimarknadsinspektionen, Energiföretagen Sverige och Statistikmyndigheten SCB.
Källa: Nils Holgersson-rapporten 2022.
Fakta
De totala kostnaderna för el, avfall, VA och fjärrvärme skiljer sig mycket mellan kommunerna.
Här är de fem kommuner med lägst respektive högst totala kostnad sett till kronor per kvadratmeter och år inklusive moms.
* Luleå: 309 kronor/kvm och år
* Piteå: 310 kronor/kvm och år
* Borlänge: 331 kronor/kvm och år
* Mörbylånga: 517 kronor/kvm och år
* Tjörn: 500 kronor/kvm och år
* Älvdalen: 494 kronor/kvm och år
Mörbylångabor som har den högsta totala kostnaden får i snitt betala 2 874 kronor i månaden.
Boende i Luleå, där totalkostnaden är högst, betalar i snitt 1 718 kronor i månaden.