KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Därför dröjer svensk vindkraft till havs

Energi (TT)

De flesta är överens om att det är mer effektivt att placera vindkraftverk till havs i stället för på land. Så varför finns det inte fler havsbaserade vindkraftsparker i Sverige?

Sveriges kust är nästan 1 000 kilometer längre än Tysklands. Trots det har Tyskland hittills installerat drygt 40 gånger mer havsbaserad vindkraft än Sverige, som än så länge bara har några enstaka vindkraftverk till havs. De flesta europeiska länder med kust ligger långt före.

– Den stora bromsen i Sverige är att elpriset är så lågt. Den allra billigaste energikällan i dag är landbaserad vindkraft. Men till havs är det än så länge för dyrt, även om priserna snabbt är på väg ner, säger Sara Fogelström, forskare vid Chalmers tekniska högskola och föreståndare för Svenskt vindkraftstekniskt centrum.

Bygga ut stamnätet

Enligt branschorganisationen Svensk vindenergi har produktionskostnaden för havsbaserad vindkraft minskat med 75 procent sedan 2012. Men en av de kostnader som inte har minskat är anslutningen till stamnätet på land. I och med energiöverenskommelsen 2016 bestämdes att anslutningsavgiften skulle slopas, och nu har regeringen föreslagit att statliga Svenska kraftnät ska bygga ut stamnätet i havet, ungefär som på land, för att minska avståndet till anslutningspunkterna.

– Min gissning är att om det stödet går igenom så får vi se fler havsbaserade vindkraftverk i Sverige, för då blir kalkylen lönsam, säger Sara Fogelström.

Hanna Magnusson, kommunikationsansvarig vid intresseorganisationen Svensk vindenergi, håller med om att kostnaden har bromsat utbyggnaden hittills, men säger att produktionskostnaderna nu har sjunkit så mycket att det har blivit konkurrenskraftigt på riktigt att bygga vindkraftverk till havs även i Sverige.

Omfattande utredningar

Dessutom pekar hon på tillståndsprocesserna, som är betydligt krångligare till havs än på land.

– Det är fler myndigheter inblandade och det krävs mer omfattande utredningar som tar mycket längre tid, säger Hanna Magnusson.

Ett exempel är tillstånd för bottenutredning, som först ska godkännas av regeringens expertmyndighet SGU – och som sedan ofta bara kan genomföras under våren och sommaren, när väderförhållandena är gynnsammare.

– I de flesta andra länder har man den omvända processen med ett slags auktionssystem. Staten pekar ut områden där man vill ha vindkraft, som bolagen sedan får buda om. Då går det betydligt snabbare, säger Hanna Magnusson.

Men nu har marknaden börjat ta fart även i Sverige, påpekar hon.

– Fast det dröjer nog till 2030 innan vi får se någon storskalig utbyggnad av havsbaserade vindkraftsparker här, skulle jag tro. Det beror framför allt på de här omfattande tillståndsprocesserna.

Jörn Spolander/TT