STORMAKTEN KINA
Kinas befolkning sinar – första gången på 60 år
Kina (TT-AFP)
Kinas befolkning minskade förra året. Det är första gången på mer än sex årtionden som befolkningskurvan vänder neråt, visar ny officiell statistik.
Enligt bedömare krävs omfattande reformer för att vända den dystra trenden.
En demografisk kris tornar upp sig över Kina. Vid slutet av 2022 hade landet en befolkning på drygt 1,4 miljarder invånare – en minskning med 850 000 jämfört med slutet av 2021, enligt Kinas nationella statistikbyrå.
Peking har sett födelsetalen falla till rekordlåga nivåer i takt med att den arbetande befolkningen åldrats. Det är en snabb nedgång, som analytiker varnat för kan hämma den ekonomiska tillväxten och öka trycket på redan ansträngda offentliga finanser. Kina har längre förlitat sig på sin omfattande arbetsstyrka för att driva på tillväxten. De mest pessimistiska beräkningarna gör gällande att Kina år 2100 kan ha bara 587 miljoner invånare – mindre än hälften jämfört med i dag.
Tillåtet med tre barn
Nyheten slog ner som en bomb i Kina och blev snabbt det mest populära ämnet i landets kraftigt censurerade sociala medier. Vissa uttryckte oro över landets framtid, medan andra konstaterade svårigheterna – inte minst de ekonomiska – med att skaffa barn i dagens Kina.
"Ingen reflekterar över varför vi inte vill ha barn och inte vill gifta oss", skriver en användare på meddelandetjänsten Weibo.
Minskningen kommer trots initiativ från myndigheterna som ska uppmuntra medborgarna att skaffa fler barn. 2016 slopades "ettbarnsprincipen", som infördes på 1980-talet av rädsla för överbefolkning, och från och med 2021 har alla som vill kunnat skaffa tre barn. Megastaden Shenzhen i södra Kina erbjuder exempelvis en bonus för varje fött barn och betalar bidrag fram till att barnen är tre år.
Ändå var det fler kineser som dog än som föddes förra året – dödstalet hamnade på 10,41 miljoner medan antalet födda uppgick till 9,56 miljoner.
Måste bli billigare
Forskare och analytiker menar att det behövs mer omfattande reformer än några extra bonusar för att vända den oroväckande trenden.
– Den kinesiska regeringen måste hitta effektiva sätt att uppmuntra till fler födslar. Annars kommer fertiliteten att sjunka ytterligare, säger Xiujian Peng vid australiska Victoria University.
Peng menar att det behövs reformer som gör det billigare att ha barn i Kina, inte minst gällande barnens utbildning. Kvinnors otrygga arbetssituation efter att ha fött barn måste också tas itu med, säger hon.
Senast Kinas befolkning minskade var 1960. Då kämpade landet mot den värsta hungersnöden i sin moderna historia efter Mao Zedongs katastrofala jordbrukspolitik, känd som "Stora språnget".
Fakta
Ettbarnspolitiken, som inleddes 1980, infördes för att stävja den stora befolkningsökningen i Kina. Politiken innebar att par som skaffade fler än ett barn ofta förlorade samhällsförmåner och fick betala straffavgifter. Ett undantag har varit minoritetsfolken som tillåtits föda fler barn. Senare tolererades även två barn i familjer på landsbygden om det första barnet var en dotter.
Ettbarnspolitiken har lett till selektiva aborter på grund av kön och att små flickor har mördats, då många par föredragit söner.
I början av 2000-talet stod det klart att låga födelsetal leder till att andelen gamla ökar stadigt i Kina, samtidigt som antalet kineser i arbetsför ålder minskar. Förändringen spåddes bli en stor belastning för ekonomin.
Hösten 2015 tillkännagavs att det skulle bli tillåtet för par att få två barn, och sedan 2021 har det varit tillåtet med tre barn. Men slopandet av ettbarnspolitiken har inte lett till någon ökning av antalet födslar – under de senaste åren har födelsetakten tvärtom minskat. Till förklaringarna hör, enligt bedömare, att det blivit vedertaget att bara skaffa ett barn i kombination med höga kostnader förknippade med att ha barn.
Källa: Landguiden/UI, TT
