FRAMTIDENS TRANSPORTER

Förslag: Långsammare utdelning av post

Politik (TT)

Postutredningen föreslår att Postnord ska få tre i stället för två dagar på sig att dela ut brev. ”Sverige blir ändå bäst och billigast i Norden”, säger utredaren Britt Bohlin. Regeringen vill också utreda om det ska bli obligatoriskt med e-brevlåda.

Sedan år 2000 har den totala brevvolymen på den svenska marknaden minskat med 47 procent. Den utvecklingen väntas fortsätta.

– Portointäkterna kommer inte att vara tillräckliga om några år för att finansiera postverksamheten, säger civilminister Erik Slottner (KD).

Därför tillsatte den förra regeringen en utredning för att se hur postverksamheten i landet ska finansieras. På måndagen lämnade utredaren Britt Bohlin över sitt betänkande till nuvarande regering.

Sparar pengar

Utredningen föreslår att dagens krav på att dela ut post inom två dagar ändras till tre arbetsdagar, vilket skulle innebära en kostnadsbesparing. Förslaget innebär att 95 procent av posten måste komma fram inom tre dagar.

Postnord räknar med en förlust på 1,3 miljarder kronor år 2030 inom brevverksamheten, utan ändrade krav. Med ändrat utdelningskrav bedöms rörelseresultatet förbättras med 512 miljoner kronor 2030.

Utredaren Britt Bohlin uppger att utredningen varit i kontakt med en rad myndigheter, organisationer och företag.

– Väldigt många vill ju att man ska ha tillbaka varjedagsutdelning men det kostar väldigt mycket pengar.

– De allra flesta svarar att det är okej med lite längre tid. Det viktiga är att man vet att posten kommer i tid, säger Bohlin och nämner bland andra pensionärsorganisationer och småföretag.

Ett ändrat krav skulle innebära att Postnord kan lägga ned riksflyget och därmed minska koldioxidutsläppen med 11 200 ton per år. Men utsläppen från tunga transporter skulle då i stället öka med 100 ton.

Tidningsutgivarna: "Dödsstöt"

Tredagarsutdelning är dock problematiskt för till exempel de som får sina tidningar via brevbäraren eller för de som skickar medicinska prover och behöver svar snabbt.

John Taubert är vd på branschorganisationen Tidningsutgivarna, och beskriver förslaget som en "dödsstöt" för utgivning i många glesbygdsområden – om det blir verklighet.

– Det blir ett jättestort problem för de tidningar som har postutgivning på de här orterna, alltså i glesbygd. Det blir också ett jättestort problem för de som lever i de här områdena, säger han.

Antalet dagstidningar som delades ut av Postnord 2022 uppgick till tio miljoner, vilket utgör mindre än fyra procent av den totalt prenumererade upplagan.

– Det blir ett lotteri där det blir svårt att lova annonsörer vilken dag annonserna kommer nå sina mottagare. Men det blir också svårt att formulera sin journalistik så att den känns aktuell, säger John Taubert.

För utgivare av tidningar föreslår utredaren ett särskilt statsstöd, men utformningen har lämnats över till kulturdepartementet.

"Bäst i Norden"

Enligt utredaren skulle förslagen innebära att Sverige kommer att ha en bra postverksamhet. Bohlin pekar på att Norge och Danmark både har dyrare frimärken och längre postutdelningstider. I Norge kostar portot 27 kronor, i Sverige 15 kronor.

Förslaget föreslås träda i kraft 1 juli 2024. Det ska nu ut på remiss och dessförinnan vill inte civilminister Erik Slottner (KD) uttala sig om ändrade utdelningskrav.

Samtidigt som utredningen lämnade över sitt betänkande till regeringen, så fick den nya direktiv av Slottner.

Tvång på e-brevlåda

Han vill låta utreda förutsättningarna för att privatpersoner, näringsidkare och juridiska personer ska bli skyldiga att ansluta sig till en digital brevlåda för att kunna ta emot elektronisk post från myndigheter, kommuner och regioner.

Samtidigt ska det införas en skyldighet för myndigheter, kommuner och regioner att erbjuda digital post. Endast 232 av dem tillhandahåller det i dag.

I dag är det 5,7 miljoner privatpersoner och 187 000 företag som är anslutna till någon av de tre digitala brevlådorna som i dag finns, enligt civilministern.

Samtidigt bör vissa undantas från kravet på e-brevlåda.

– Jag tror inte vi kommer att komma fram till att alla över 65 ska slippa det här naturligtvis, säger Slottner och fortsätter:

– Men det är klart att hög ålder och en digital okunnighet, eller hur man nu ska uttrycka det, det är den typen av personer som ändå kommer utredas om man kommer att slippa ett obligatorium.

Slottner påpekar att varje digitalt brev, innebär en besparing på tre kronor jämfört med ett pappersbrev.

Peter Wallberg/TT

Niklas Svahn/TT

Marcus Lindström/TT