ARBETSMARKNADEN I EUROPA
I dag kan Frankrike lamslås igen
Frankrike (TT-AFP)
Frankrike kan i dag lamslås av nya stora protester mot att pensionsåldern ska höjas från 62 till 64 år. Att ta sig till jobbet blir svårt på många håll, när i stort sett alla transportmedel drabbas.
För knappt två veckor sedan deltog 1,1 miljoner människor i Frankrike i en liknande protestaktion. Under tisdagen är det dags igen, och polisen väntar sig ungefär lika stor uppslutning.
Bland sektorer som omfattas är barnomsorg, vilket innebär att många arbetande måste hålla sig hemma hos sina barn.
Och även de som vill åka till jobbet stöter på patrull. Endast ett minimum av kollektivtrafik kommer att rulla i Paris, meddelar operatören RATP.
Av höghastighetstågen runtom i landet kommer bara ett av tre att gå, enligt det nationella bolaget SNCF. Flyget drabbas också i viss mån, men inte i någon högre grad.
Och internationella resor väntas klara sig bra. Långdistansflyg ska gå hyfsat enligt plan, enligt Air France, och Eurostar-tågen till Storbritannien också.
Fakta
Den allmänna pensionsåldern i Frankrike sänktes från 65 till 60 år 1982, under den långvarige presidenten François Mitterrand (Socialistpartiet), som då hade tagit över makten med stöd av Kommunistpartiet.
Sedan dess har det gjorts återkommande försök att ändra lagstiftningen – försök som fransmännen protesterat med kraft mot.
1995, när Mitterrand hade ersatts på presidentposten av den borgerlige Jacques Chirac, gjordes ett försök att införa ett universellt pensionssystem och höja pensionsåldern inom offentlig sektor. Miljontals fransmän gick ut på gatorna och demonstrerade i tre veckors tid, i vad som har beskrivits som de mest omfattande protesterna i Frankrike sedan Majrevolten 1968. Pensionsförslagen drogs tillbaka.
2010 var det president Nicolas Sarkozy som ville höja pensionsåldern till 62. Det var då de fackliga centralorganisationerna senast gjorde gemensam sak och utlyste generalstrejk. Miljontals människor gick ut på gatorna i protest. Pensionsåldern höjdes, även om regeringen gick med på mindre eftergifter.
I slutet av 2019 och början av 2020 utlystes stora strejker i landet mot president Emmanuel Macrons planer på en stor omvälvning av pensionssystemet. Strejkerna var de mest långvariga sedan 1968 och stöddes av en majoritet av fransmännen. I slutänden lades planerna på is, delvis med anledning av covidpandemin – tills nu.
