DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Lön och samvetsstress får rektorer att lämna

Utbildning (TT)

Svenska skolor har en internationellt hög omsättning på rektorer.

Lönenivån, mycket övertid och snålt tilltagna resurser kan förklara de täta jobbytena, enligt Sveriges Skolledare.

Tre av tio rektorer i grund- och gymnasieskolan har lämnat sitt jobb efter ett år. Efter tre år har sex av tio rektorer lämnat. Och efter fem år har åtta av tio grundskolerektorer och sju av tio gymnasierektorer avslutat sin tjänst, visar Skolverkets statistik.

Även en internationell undersökning, Talis 2018, pekar i samma riktning. Medianvärdet för svenska högstadierektorers anställningstid på den nuvarande skolan är tre år, medan den ligger på fyra till sex år i de andra nordiska länderna. OECD-snittet ligger på fem år.

Lägst i Dalarna

Varför? Enligt Sveriges Skolledare är en av anledningarna lönenivån. Färsk statistik från förbundet, inför lönerevisionen, visar att den genomsnittliga lönen för skolledare ligger på 57 600 kronor. Det är, enligt förbundet, nästan 30 000 kronor mindre än vad en genomsnittlig ekonomichef har i lön.

Högst är medellönen för skolledare i Stockholm (61 700 kronor) medan den är lägst i Dalarna (51 900 kronor), enligt statistiken som bygger på uppgifter från 3 500 rektorer.

– Det finns ett väldigt starkt samband mellan löneläget och omsättningen på rektorer. Lönen ligger för lågt i förhållande till det tunga ansvaret och måste därför radikalt höjas. Annars kommer vi inte att ha några sökande på tjänsterna framöver, säger förbundsordförande Matz Nilsson.

Också arbetsmiljön och den ofta mycket strama budgeten för skolverksamheten bidrar till många kommuners svårigheter att rekrytera kvalificerade rektorer, fortsätter han.

Samvetsstress

Arbetsmiljön handlar främst om arbetsbördan. Sveriges Skolledare pekar på att åtta av tio skolledare jobbar övertid, utan kompensation, varje vecka. Och arbetet är så pressat att rektorerna inte kan ta ut övertiden i ledighet.

– Rektorer ligger på en otroligt hög samvetsstress, därför att de inte hinner med. Väldigt många rektorer och biträdande rektorer har heller inte längre fyra veckors sammanhängande semester. De måste bryta semestern för att rekrytera personal, säger Matz Nilsson.

Enligt Sveriges Skolledare är det mindre än en femtedel av rektorerna som har minst 25 procent mer i lön än den högst betalda läraren. Men 25 procent borde vara ett minimum, enligt förbundet.

– Vi rekryterar mer än 95 procent av rektorerna från lärarkåren. Ska man lyckas med det i framtiden måste det finnas ett incitament för att leda verksamheten, ta ekonomiskt ansvar och axla arbetsmiljöansvaret för alla elever och personalen, säger Matz Nilsson.

Anna Lena Wallström/TT