EU:S FRAMTID

EU: Dags att strama åt elstöden

Ekonomi (TT:s utsände, Bryssel)

Eurozonen ser ut att klara energikrisen och inflationschocken betydligt bättre än befarat – utan vare sig elbrist och recession.

Det är dags att strama åt elstöden, är EU-kommissionären Paolo Gentilonis slutsats.

– Det ser bättre ut vad gäller energiförsörjningen än vad vi trodde för bara några månader sedan, säger italienaren Paolo Gentiloni efter en uppdatering av läget i samband med ett möte på måndagen med eurozonens finansministrar i Bryssel.

Han konstaterar att gaskonsumtionen i oktober och november i fjol sjönk med 25 procent jämfört med snittet för de senaste fem åren.

– Därmed överträffades målet som EU-kommissionen satt upp om att minska gaskonsumtionen med 15 procent.

Lagernivåer på 75 procent

Detta trots att importen av rysk gas har decimerats till en nivå på 7,5 procent av den totala EU-importen av gas – ned från nästan 40 procent tidigare.

En viktig faktor är den ökade importen av flytande naturgas med fartyg, vars andel av gasimporten totalt har mer än fördubblats till 42 procent i början av i år, enligt Gentiloni.

– Gaslagernivåerna ligger på omkring 75 procent av lagringskapaciteten, bara marginellt under nivån när vi gick in i uppvärmningssäsongen, säger han.

– Detta borde gradvis öppna för att euroländerna fasar ut stödprogram med koppling till energipriserna och utformar de program som finns kvar mer träffsäkert, tillägger han.

Oväntat ljus prognos

Eurogruppens andra möte för året hölls sedan EU-kommissionen presenterat en oväntat ljus prognos för tillväxten för euroländerna – med bjässar som Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien. Tillväxten väntas bli 0,8 procent i år.

Irlands finansminister Paschal Donohoe, ordförande för eurozonens finansministrar, gläds åt att euroländerna visar upp oväntat stor motståndskraft.

– Jämfört med var vi befann oss förra sommaren har det blivit betydande fall i energipriserna och de mest pessimistiska prognoserna har inte slagit in. Men man ska komma ihåg att priserna är fortsatt höga, säger han om energipriserna.

– Riskerna kvarstår och måste övervakas noga. Det finns inget utrymme för att slappna av, tillägger han.

Donohoe varnar även för att den starka arbetsmarknaden – med en rekordlåg arbetslöshet på 6,6 procent och en rekordhög sysselsättningsgrad på 74,4 procent i eurozonen – ska utmynna i kompensationskrav från löntagare, vars köpkraft gröpts ur av den ovanligt höga inflationen.

EU-sanktioner mot Ryssland

På tisdagen samlas samtliga EU-ministrar på ett möte lett av Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson (M). Där väntas bland annat beslut om justeringar i EU:s svarta lista över skatteparadis.

– Det kommer att bli vissa förändringar i listan. Vissa länder tillkommer, andra tas bort. Och så blir lite nyanseringar vad gäller vissa länder, säger en EU-källa till journalister i Bryssel inför mötet.

En stor fråga på mötet blir annars hur de EU:s sanktioner som har införts och är på väg att implementera drabbar EU-länder och vilka effekterna faktiskt är för Vladimir Putins Ryssland. Men beslut om det tionde sanktionspaketet väntas inte fattas förrän tidigast nästa vecka.

Finansministrarna ska också fortsätta de känsliga diskussionerna om ett nytt ramverk för ekonomisk styrning i EU. Bland annat ska det göras justeringar i stabilitet- och tillväxtpakten – där taken för EU-ländernas skulder och underskott spikas.

Mjukare regler för statsstöd

En annan fråga som antas dyka upp i morgon är hur EU ska svara på Bidenregeringens Inflation reduction act, med subventioner och skattelättnader på 369 miljarder dollar till gröna investeringar.

EU-kommissionen har som svar föreslagit en omstridd plan – Green deal industrial plan. Där skissas det på uppmjukade regler för statsstöd i EU och möjligheter att få till någon form av EU-gemensam finansiering av satsningar på gröna investeringar.

Det blev dock tydligt på förra veckan toppmöte att EU-länderna är djupt splittrade i synen på kommissionens förslag. Ett bearbetad förslag – där man tar hänsyn till synpunkterna – väntas från kommissionen i mars.

Joakim Goksör/TT