ARBETSKRAFTSINVANDRING
Topprekryterare varnar: Därför kan svensk industri halveras
Supergasellen Minnovation hjälper de storsatsande industrierna i norr att anställa utländska specialister, men byråkratin ställer till det. Ett nytt regelverk gör det ännu värre. "Är det lättare att flytta till Tyskland än till Sverige, så väljer man det i stället", säger vd:n Peter Åberg.
Min Li-Danielsson jobbade på Ericssons HR-avdelning när hon fick en idé: hon skulle starta ett företag som skulle hjälpa svenska företag att anställa utländska specialister. Tanken var, och är fortfarande, att hjälpa till med såväl det praktiska som det kulturella. Sagt och gjort: För sju år sedan var Minnovation International ett faktum. Och det har gått som en dans. Idag har företaget drygt 300 anställda och kunder i hela Sverige, men framför allt bland industrierna i Norrland. Förra året blev företaget utsett till årets Supergasell av Dagens Industri.
En av nycklarna till framgången är att de svenska företagen helt enkelt behöver den utländska kompetensen, eftersom den inte finns i Sverige.
Minnovation är ett bemanningsföretag som alltså anställer utländsk personal och expertis som sedan hyrs ut till svenska företag.
− Vi erbjuder bemanningslösningar till framför allt industrin, säger Min Li-Danielsson.
− Vi tillhandahåller arbetskraft till batterifabriker som Northvolt och andra internationella företag. De behöver den utländska kompetensen för att komma i gång med sin verksamhet, fyller Minnovations vd Peter Åberg i.
Kan lätt hitta kompetens i Asien
Tack vare att Min Li-Danielsson själv är från Kina har hon ett brett kontaktnät i Asien och menar att hon på så sätt har lätt att hitta kompetens i såväl sitt eget hemland som bland annat Japan, Malaysia, Indonesien och Sydkorea. Men arbetet handlar inte bara om att hitta kompetensen.
− Vi anställer, ser till att de kan komma till Sverige och vi hjälper också till med integrationen, säger hon.
Hon förklarar att arbetskulturen i Sverige är helt annorlunda jämfört med de asiatiska länderna.
− Här kan du inte stanna på jobbet i tolv timmar. Vi hjälper våra medarbetare att förstå de olika skillnaderna. Och vi vill få dem att känna sig hemma här.
Men det hade kunnat gå ännu bättre. Svensk byråkrati i allmänhet och regelverket kring arbetskraftsinvandring i synnerhet ställer till det. Och det, menar Min Li-Danielsson och Peter Åberg, skapar problem inte bara för deras företag, utan innebär att den gröna omställningen försenas.
− För att komma hit krävs mycket arbete. Det handlar om kontakter med ambassader och Migrationsverket bara för att få klart en ansökan om arbetstillstånd. Och sedan ska de komma till Sverige, få en bostad och allt annat. Vi hjälper till med allt, säger Peter Åberg.
Viktiga för stora svenska företag
Minnovation anställer personal som är i Sverige under allt från några månader till längre perioder på ett par år.
− Hur länge de stannar beror på vilken kompetens de har och vilken typ av företag de jobbar för, säger Peter Åberg.
Hur viktiga är era medarbetare för industriuppbyggnaden i norra Sverige och den gröna omställningen?
− De är väldigt viktiga. Stora företag som SSAB, Boliden och Northvolt behöver kompetensen, men kan inte hitta den i Sverige eller ens i EU, säger Peter Åberg och fortsätter:
− Våra medarbetare behövs för att den gröna omställningen ska kunna ske.
Han får medhåll från Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten.
− Arbetskraftsinvandringen är en ödesfråga för industrin, sa han till TN nyligen.
Rekryteringsbehovet inom basindustrin beräknas till drygt 11 000 personer i norra Sverige bara fram till 2026. Tas underleverantörer med handlar det om betydligt fler, uppskattningsvis två-tre gånger fler som ska sysselsättas i dessa företag.
– Det är ett enormt stort antal människor som ska rekryteras och ekvationen går inte ihop om inte arbetskraftsinvandring är en av flera rekryteringsmöjligheter, säger Per Hidesten.
− Vi kan tillhandahålla rätt kompetens, säger Min Li-Danielsson.
Varför vill människor från Kina, Japan, Indonesien, Malaysia och Sydkorea komma till Sverige för att jobba?
− Först och främst handlar det om att de vill bidra till den gröna omställningen, men det handlar också om att de vill lära sig något, säger Min Li-Danielsson.
− Men vi har ett bra skolsystem och inte minst frisk luft. Det är också värdefullt för människor från Asien, säger Peter Åberg.
Handläggningstider sätter käppar i hjulet
Minnovation vill och kan tillhandahålla medarbetare i tid, alltså när de behövs på företagen. Om det bara hade varit upp till dem själva.
− Migrationsverket tar tid. Där finns inte tillräckligt med personal. Därför handlar det om mycket planering för oss, konstaterar Peter Åberg.
TN har tidigare skrivit mycket om de problem som många svenska företag upplever när de ska anställa människor från tredje land. Det är problem som Minnovation kan relatera till.
− Vi upplever liknande problem varje dag, säger Peter Åberg, men konstaterar samtidigt att det gäller att ha bra kontakter med myndigheter både i Sverige och Asien.
”Man utreder och utreder, men det viktiga är att man gör något på riktigt åt problemen.”
− Systemet blir mer och mer byråkratiskt och det tar längre och längre tid att få arbetstillstånd. Mer och mer fokus läggs på missbruket av systemet, men på grund av det blir vi som är seriösa aktörer också påverkade, säger Min Li-Danielsson.
Hon berättar att det som tidigare tog två, max tre, månader, nu tar sex månader eller och inte sällan till och med ett år.
Idag har ni drygt 300 personer i Sverige. Hur många har ni som väntar på att få komma hit?
− Ungefär 100 till, men de svenska industrierna behöver tusentals, säger Min Li-Danielsson.
Och det här är kompetens som ni behöver mer eller mindre nu?
− Ja, nu!
Migrationsverkets generaldirektör säger i en intervju med TN att handläggningstiderna har förkortats på senare tid. Menar ni att det inte stämmer?
− De har sagt till oss också att de ska snabba upp processen, men än så länge har vi inte sett något resultat av det. Det kanske kommer, säger Peter Åberg.
Förlorar medarbetare
Men det är inte bara Migrationsverkets handläggningstider som ställer till det. När människor väl har fått arbetstillstånd och flyttat till Sverige kommer ny byråkrati. Det handlar om att få ett samordningsnummer, skaffa bankkonto, kunna betala skatt och annat som krävs för att kunna bo och leva i Sverige.
− Det finns inget stöd för att enkelt kunna etablera sig i Sverige. Men det handlar också om att behålla medarbetarna – att få den utländska kompetensen att vilja stanna här, säger Min Li-Danielsson.
Händer det att ni förlorar medarbetare på grund av krånglet?
− Det finns två utmaningar: dels att vi förlorar medarbetare, dels att kundernas projekt blir försenade, säger Min Li-Danielsson.
− Batteritillverkning finns i andra länder också och är det lättare att flytta till till exempel Tyskland än till Sverige, så väljer man det i stället. Det är en utmaning, fyller Peter Åberg i.
Vad behöver Sverige göra för att bli mer attraktivt?
− Snabba upp processen och gör den enklare, säger Min Li-Danielsson.
− Om vi inte lyckas med de här rekryteringarna så kommer den svenska industrin drabbas hårt inom bara ett eller två år. Om vi inte får tillräckligt med medarbetare till svensk industri, så kommer den tvingas dra ner med 50 procent. Och det kommer kosta mycket för de svenska skattebetalarna, säger Peter Åberg.
Efterlyser åtgärder
Han berättar att han nyligen hade ett samtal med arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) där han frågade honom om hur regeringen arbetar för att få fler människor att välja att flytta till norra Sverige. Hans svar var, enligt Peter Åberg, att regeringen har tillsatt utredningar för att titta på problemen.
– Man utreder och utreder, men det viktiga är att man gör något på riktigt åt problemen, säger han.
På senare tid har regeringen och Sverigedemokraterna fått hård kritik för att de vill höja lönegolvet för arbetskraftsinvandring till medianlönen. Det skulle i praktiken innebära att bara den som får en månadslön på 33 200 kronor eller mer skulle kunna arbetskraftsinvandra till Sverige. Min Li-Danielsson konstaterar att det är en lön som inte heller alla deras medarbetare når upp i, även om de har lön enligt kollektivavtal.
− Fabrikerna behöver olika typer av kompetens. Och alla kompetenser betalar inte en så hög lön.
− Men det är inte bara det. Skulle man sätta en sådan gräns skulle det innebära att arbetskraftsinvandrare många gånger skulle få högre lön än lokalt anställda och det är inte rättvist, säger hon.
En av anledningarna till att regeringen vill göra arbetskraftsinvandringen mer restriktiv är att den menar att det är vanligt med missbruk. Men Min Li-Danielsson menar att regeringen skjuter över målet.
− När den inför nya restriktioner drabbar det ju oss – företagare som är seriösa, säger hon.
− Man kommer inte åt fuskarna genom den typen av restriktioner, säger Peter Åberg.
Peter Åberg menar också att den typ av krav på restriktioner som finns i Tidöavtalet gör att människor blir mindre motiverade att flytta till Sverige.
− Det saktar ner processen med den gröna omställningen. Men om byråkratin minskades och handläggningstiderna kortades, så skulle vi i stället kunna snabba på den, säger han.
