FÖRETAGEN OCH MILJÖN
Ekobonde: "Nu är det motigt"
Lantbruk (TT)
En del ställer om till konventionellt lantbruk – andra skär ner eller fortsätter trots motvind.
Att konsumenter väljer bort ekomat i butikerna märks, tycker ekobonde Peter Nilsson.
– Vi måste ut och förklara varför de ska köpa ekologiska produkter.
Korna stormtrivs i solen trots kylan. Inne i den rymliga varma ladan står resten av kreaturen och äter hö. Numera bedrivs ekologisk köttproduktion här i Tings Nöbbelöv utanför Kristianstad. Det har gått ett år sedan ekobonde Peter Nilsson slutade med ekomjölk.
– Min mjölkproduktion gick ut på färsk betesdrift, där de får äta färskt gräs ute, säger han och förklarar att hans betesmark nu arrenderas ut till konventionell odling av sallad istället.
Ekobonden svarar trevande på frågan hur det känns.
– Det är ju både och... Men konventionella salladshuvuden är väl vad de flesta köper i butik. Kan jag vara med och se hur de produceras ser jag det som en lärdom.
Dåligt förklarat
Ekomjölk är historia för Peter Nilsson. Ingen i familjen vill ta över – och kanske passade det också bra att sluta just nu. Exempelvis har Arla haft ett överskott av ekologisk mjölk som inte har kunnat säljas. Det senaste året har flera stora ekomjölksproducenter meddelat att man ställer om till konventionell drift, och av de 387 ekologiska mjölkgårdar som Arla hade i januari 2022 finns nu 355 gårdar kvar, uppger mejeriet för TT.
Utvecklingen går åt samma håll hos andra. Norrmejerier uppger att man gått från att ha 47 till 27 ekoleverantörer på ett år, och bland de 54 ekoleverantörer som fanns hos Skånemejerier förra året har nio ställt om – och en, nämligen Peter Nilsson, har slutat helt.
– För 4-5 år sedan, när det togs in många ekomjölksproducenter, då var det lite ett självspelande piano. Vi trodde att alla visste vad eko var.
TT: Har ni ekolantbrukare varit dåliga på att förklara vad ni gör?
– Det råder det inget tvivel om. Annars hade vi inte stått där vi står i dag.
Odlingsmark försvinner
En femtedel av all jordbruksareal i Sverige brukas ekologiskt – men arealen krymper.
Preliminärt försvann 13 000 hektar förra året – åkermark som enligt intresseorganisationen Ekologiska Lantbrukarna motsvarar cirka 130 ekogårdar.
Om man även räknar in ekologisk betesmark så blir siffran 18 000 hektar.
Vissa hoppar av ekospåret. Men Peter Nilsson väljer att fortsätta – med kött samt ekologisk raps, spannmål, potatis, lupin och sockerärtor.
Livet som ekobonde bjuder på variation.
– Nu är det motigt. För 5-6 år sedan var det bra. Det går upp och ner.
Anna Karolina Eriksson/TT
Fakta
2022 var den ekologiskt brukade arealen i Sverige enligt en preliminär siffra 589 000 hektar, uppger Ekologiska lantbrukarna.
Jämfört med 2019 är det en nedgång med 25 000 hektar.
Den ekologiskt brukade jordbruksarealen i Sverige minskade år 2022 för tredje året i rad.
Enligt en prognos av Ekologiska Lantbrukarna kommer ytterligare nästan 20 000 hektar tas ur ekologisk produktion fram till 2024.
Det svenska målet är att 30 procent av all svensk jordbruksmark ska odlas ekologiskt senast 2030.
EUs:s motsvarande mål är att 25 procent av jordbruksarealen i Europa ska vara ekologisk före 2030.
Produktionen av ekologisk mjölk i Sverige var förra året fem procent lägre än under 2021.
Den minskade försäljningen av ekomjölk har skapat ett överskott av denna mjölk.
Källa: Ekologiska årsrapporten 2022
