USA:S EKONOMI
Räddningsplanka till krisbank i USA på gång
Ekonomi (TT-Bloomberg)
Myndigheter i USA och stora aktörer på Wall Street diskuterar olika upplägg för att rädda den krisdrabbade banken First Republic Bank.
Det diskuteras bland annat statlig inblandning för att få en uppgörelse på plats, enligt källor. First Republics aktie lyfter på uppgifterna.
First Republic har varit på fallrepet efter det att tre nischbanker i USA – däribland Silicon Valley Bank – för snart två veckor sedan gått omkull efter så kallade bankrusningar, där kunder tömt sina konton.
Aktien i First Republic har tagit rejält med stryk i turbulensen – ned med 87 procent sedan årsskiftet. Men marknaden verkar tro att förhandlingarna om någon typ av räddningsplanka till banken ska leda till en lösning.
Kraftigt kurslyft
Redan i tisdagens handel på Wall Street blev det ett kraftigt kurslyft, upp med drygt 29 procent.
Ett alternativ som diskuteras är att Bidenregeringens finansdepartement eller USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) kliver in och tar över problematiska tillgångar på First Republics balansräkning. Det skulle kunna få bort orealiserade förluster, vilket i sin tur kan göra kapitaltillskott från privata investerare till ett mer attraktivt erbjudande.
Statliga garantier av olika slag eller uppluckrade regler vad gäller trösklar för ägandet är andra frågor som är på bordet, rapporterar Bloomberg med hänvisning till källor.
Källorna beskriver samtidigt läget som oklart, med en rad avgörande ställningstaganden hängande i luften. Det är bland annat inte alls säkert hur och i vilken utsträckning amerikanska myndigheter ska bidra.
Helgens dramatiska bankaffär i Schweiz – där storbanken UBS köpte den krisdrabbade mindre konkurrenten Credit Suisse för ett rejält rabatterat pris, kryddat med statliga garantier – har samtidigt spridit en del oro på finansmarknaden.
Credit Suisse skrev i samband med affären ned värdet på sina så kallade AT1-obligationer från 17,3 miljarder dollar (motsvarande 180 miljarder kronor) till 0.
Nedskrivningen spred en orosvåg på obligationsmarknaden, då investerare frågar sig vad AT1-obligationer i andra europeiska banker egentligen är värda om de uppenbarligen kan gå upp i rök utan förvarning.
Undantag i det finstilta
Tanken med AT1-obligationer – som efter finanskrisen 2008 har blivit en obligatorisk del av europeiska bankers finansiering – är att de ska kunna omvandlas till aktier i krislägen. Men huvudspåret är att aktieägarna ska ta smällen först i ett krisläge. Ägare av AT1-obligationer ska drabbas när hela aktiekapitalet gått upp i rök.
Men i det finstilta finns dock undantag från denna huvudregel, vilket användes i helgens uppgörelse.
Förlusterna på 180 miljarder kronor är en betydande smäll för långivare som satsat på AT1-obligationer i Credit Suisse. Men det är än så länge till stora delar oklart vem som sitter med Svarte Petter.
Joakim Goksör/TT
Fakta
Det är känt att kapitalförvaltana Pacific Investment Management och Invesco hade AT1-obligationer emitterade av Credit Suisse för 807 miljoner respektive 370 miljoner i portföljen som har blivit värdelösa i och med helgens affär med UBS.
Kapitalförvaltaren Blackrock åkte också på en smäll. De satt på AT1-obligationer i Credit Suisse för 113 miljoner dollar vid utgången av februari, men kan ha sålt en del av innehavet sedan dess. Andra fonder med exponering är enligt Bloomberg Lazard Freres Gestion och GAM Investments.
Enligt uppgift kan en hel del av nedskrivningen ha drabbat Qatar, men det spekuleras även i att en del av förlusterna kan ha hamnat på anställda i Credit Suisse som delvis har fått betalt i form av AT1-obligationer genom åren.
Tidningen Financial Times spekulerar även i att det kan finnas stora innehav av de berörda AT1-obligationerna bland förmögna investerare i Hongkong och Singapore.