BROTTSBEKÄMPNINGEN
Regeringen vill förenkla för kameraövervakning
Politik (TT)
Kommuner ska inte behöva tillstånd för att sätta upp övervakningskameror, föreslår regeringen.
– Det här ska få riktig effekt ute i verkligheten, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).
En särskild utredare får i uppdrag att se över regelverket för kameraövervakning.
I dag krävs tillstånd för kommuner och regioner för att sätta upp kameror på allmän plats enligt kamerabevakningslagen. Ett tillstånd kan ta mer än ett år att få.
Regeringen vill tillsammans med Sverigedemokraterna nu att tillståndskravet slopas. Därför ska en utredning se över om kravet ska ersättas med en anmälningsplikt.
– Ett grundackord i Tidöavtalet är att ta sig an den magnifika uppgiften att vända brottsutvecklingen, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) på en pressträff på Rotebro torg i Sollentuna.
"Inget laglöst land"
Strömmer säger att regeringen vill "vända på steken" och gå från en tillståndsordning till en tillsynsordning där kommuner, regioner och polisen får större handlingsutrymme att sätta upp övervakningskameror.
– Det kommer inte att vara ett laglöst land utan det kommer att utövas tillsyn, säger han.
Polisen och privata aktörer, som bostadsbolag, kan redan i dag sätta upp kameror utan tillstånd.
– Vi vet att kameraövervakning kan ha en trygghetsskapande effekt, säger Sverigedemokraternas Richard Jomshof.
Kristdemokraternas talesperson Torsten Elofssson hade velat gå längre i de brottsförebyggande åtgärderna.
– Helst skulle man ha kameraövervakning i realtid.
Övervakning nattetid
Regeringen ser också över reglerna för polisens kamerabevakning i syfte att bekämpa brott, upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Det kan handla om kamerabevakning på fler allmänna platser och i fler situationer jämfört med i dag.
På frågan om förslagen inskränker den personliga integriteten så svarar justitieminister Gunnar Strömmer att integritetsförlusten det innebär att inte våga röra sig fritt ute på gator och torg kräver en förändring.
Nyligen kom ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen som innebär att Uppsala kommun inte får kameraövervaka centrum dygnet runt, endast nattetid. Detta tycker Ardalan Shekarabi, Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson, är problematiskt.
– Det här är en akut fråga. Det här är avgörande för kommunernas brottsförebyggande arbete, säger Ardalan Shekarabi.
På frågan varför S inte slopade tillståndskravet under sina åtta år vid makten svarar han att rättsliga processer pågick och att "det var inte riktigt klarlagt vilka hinder som fanns".
Regeringsuppdraget ska redovisas senast den 15 april 2024.
Niklas Svahn/TT
