CORONARESTRIKTIONERNA
Studie blottlägger pandemifasor i äldrevården
Coronaviruset (TT)
Bristande hygienrutiner, oerfarna timvikarier och äldre som förhindrades att lämna sina lägenheter för att stoppa smittspridningen. En ny studie med vittnesmål från personal på fyra äldreboenden kastar ytterligare ljus på problemen i omsorgen under pandemin.
"Som en skräckfilm", "folk dog på löpande band", "det gick så fort, så fort, så fort".
Så beskriver personal på ett av Stockholms kommunala äldreboenden situationen när den första coronavågen ledde till dödsfall bland äldre i början av pandemin våren 2020, enligt en ny rapport från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS).
Studien, som fokuserar på erfarenheterna hos personal på fyra äldreboenden i Stockholm, pekar på att brister i information, hygienrutiner och kompetens försvårade hanteringen av pandemin.
Saknades skyddsutrustning
Personalen som intervjuats vittnar om att pandemins första tid präglades av stor ovisshet och oro. Rädslan för att bli smittad eller att smitta andra var stor, samtidigt som det saknades godkänd skyddsutrustning, som visir. En lärdom att dra är att omsorgspersonalen behöver få samordnad information från myndighets- eller kommunnivå, enligt studien.
Sveriges hantering av äldreomsorgen under pandemin har tidigare fått svidande kritik, däribland från Coronakommissionen som slog fast att den tidigare regeringen misslyckades med att skydda de sköraste äldre.
Rapporten från SNS pekar på att införandet av de utökade hygienrutiner som rekommenderades inom äldreomsorgen försvårades av att basala hygienrutiner inte alltid följdes före pandemin. Verksamheterna behövde därmed både uppdatera omsorgspersonalen om de basala hygienrutinerna och utbilda dem i de nya åtgärderna.
Varierande kompetens
Dessutom var bemanningen – som redan var låg innan pandemin – ett problem på alla de äldreboenden som undersöktes. Det är en "sårbarhet" att äldreomsorgen förlitar sig på en stor andel timanställda och vikarier, konstatera författarna bakom studien.
De intervjuade uttrycker också att kompetensen hos undersköterskorna varierar kraftigt, och riktar kritik mot att alla inte har tillräckliga språkkunskaper, vilket ledde till att den erfarna personalen i vissa fall fick ta ett stort ansvar för nyanställd personal.
Personalen vittnar också om att det var svårt att isolera covidsjuka äldre från friska i så kallad kohortvård. Speciellt skapade det dilemman med människor med demens som inte förstod varför de skulle vara isolerade. Några av lösningarna blev att avleda, erbjuda aktiviteter eller få de övriga att hålla sig inne så att personen kunde gå ut.
Höll för dörren
Men enligt rapporten förekom också situationer där omsorgspersonal höll för dörren när en person försökte gå ut och tillfällen då de inte kunde hindra personer från att komma ut.
Enligt Socialtjänstlagen ska äldreomsorgen bygga på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Utifrån detta anser rapportförfattarna att det behövs mer vägledning för hur rutiner för isolering och förflyttning till andra avdelningar ska ske med hänsyn till de äldres rätt till självbestämmande.
Studien lyfter också fram att det behövs fler utbildade anställda med högre kompetens, både socialt och medicinskt, samt goda språkkunskaper för att möta äldre människors behov. Stödet till personalen behöver också stärkas för att bibehålla kvaliteten på vården, däribland när det gäller hygienrutiner.
Marielle Theander Olsson/TT
Fakta
Intervjuer har genomförts med totalt 21 personer – sjuksköterskor, enhetschefer och annan omsorgspersonal – på fyra äldreboenden i Stockholm. Forskarna har också samlat in bakgrundsuppgifter om varje äldreboende och gjort observationer av lokalerna.
Studien har undersökt förutsättningarna för att hantera pandemin, vilka åtgärder som vidtogs för att hindra smittspridning samt vilka konsekvenser pandemin fick för personalen och för de boendes vård och omsorg.
En av lärdomarna från pandemin som rapporten vill peka på är vikten av ett samordnat informationsflöde till omsorgspersonalen, en funktion som bör ligga på myndighets- eller kommunnivå.
Rapporten pekar också ut rätten till självbestämmande, inflytande och integritet som viktiga frågor att arbeta med systematiskt, där myndigheter behöver ge rekommendationer och riktlinjer.
Vidare behöver stöd och vägledning till omsorgspersonalen stärkas för att kvaliteten ska upprätthållas, bland annat när det gäller hygienrutiner och hur självbestämmandet kan bevaras.
Det krävs också fler anställda, tryggare arbetsformer samt högre kompetens för omsorgspersonal. Personalen behöver också ha både social och medicinsk kompetens, samt goda språkkunskaper för att möta de äldres behov, enligt rapporten.
