Svenska gränskontrollerna förlängs

Politik (TT)

Regeringen förlänger kontrollerna vid inre gräns i sex månader. Samtidigt går regeringen fram med en ny lag som ska ge polisen rätt att kroppsvisitera utlänningar i fler fall vid gränsområden.

Beslutet om att förlänga de inre gränskontrollerna motiveras med det ökade hot som uppstått efter Natoprotester och koranbränningen framför Turkiets ambassad.

Sverige har gått från att vara ett legitimt mål till ett prioriterat mål för våldsbejakande islamister, enligt en bedömning från Säpo.

– Sverige har blivit ett mer prioriterat mål för terrorattentat och även i det ljuset har vi ett behov av stark kontroll över våra gränser, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) till TT.

Denna hothöjning skulle kunna gälla året ut, skriver regeringen i en notifiering till EU-kommissionen, och kontrollerna förlängs ytterligare ett halvår från den 12 maj.

Samma dag upphäver Danmark sina gränskontroller mot Sverige, men behåller kontroller mot Tyskland.

– Varje land måste fatta sina beslut. Men det finns, menar jag, tydliga skillnader mellan den danska och svenska situationen, säger Strömmer.

Kontroll av utlänningar

Regeringen går också vidare med ett lagförslag om att ge polisen ökade befogenheter i just gränsområden för att komma åt till exempel smuggling av vapen, narkotika eller utförsel av stöldgods. Lagen motiveras också med att alltfler uppehåller sig Sverige utan tillstånd.

Polisen, och i viss mån även Kustbevakningen, Säpo och tullen, ska få möjlighet att utföra så kallade inre utlänningskontroller i fler fall.

Normalt sett får polisen bara använda tvångsmedel som en del i en pågående brottsutredning. Den nya lagen ger rätt till kontroller och kroppsvisitering och genomsökning av fordon i gränsområden även när det inte finns någon brottsmisstanke. Det kan vara i närheten av vissa flygplatser, järnvägsstationer, hamnar och broar.

– Polisen får bättre möjligheter att ingripa mot smuggling eller utförsel av stöldgods utan att det behöver finnas ett konkret skäl i det enskilda fallet, men baserat på bredare underrättelseinformation, säger Strömmer.

Om det inte är klarlagt om en person har rätt att uppehålla sig i Sverige ska pass eller annan id-handling kunna omhändertas.

Vid kontrollerna finns vissa befogenheter att fotografera en utlänning och ta fingeravtryck.

Det ska även bli lättare för myndigheterna att sätta upp kameror och bedriva automatisk övervakning för att läsa av registreringsnummer.

Skarp kritik från JK

Lagen har fått skarp kritik från flera tunga remissinstanser som hävdar att den går för långt. JO och JK anser att kraven för kontrollerna är för lågt ställda och att det kan bli tal om subjektiva bedömningar.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) och Civil rights defenders avstyrker lagförslaget helt med motiveringen att det finns en "klar risk" för diskriminerande effekter.

Även Lagrådet har påpekat brister, bland annat att det måste bli tydligare att kontrollerna inte får göras helt utan skäl. De måste motiveras med att det kommit in tips eller underrättelser eller att det har gjorts iakttagelser och liknande.

– Det är inte tillåtet med rasprofilering eller andra liknande metoder. Jag ser att alla rättssäkerhetsfrågor är väl omhändertagna i det här förslaget, säger justitieministern.

Lagen föreslås börja gälla den 1 augusti 2023.

Niklas Svahn/TT