KLIMATOMSTÄLLNINGEN
Experter: Så blir företagen lösningen på klimatutmaningen
Ge marknaden incitament och politiska förutsättningar så kommer entreprenörer skapa teknik som både ökar effektiviteten och minskar utsläppen. Det var budskapet från en rad ekonomer, politiker och företagare under ett Ratio-seminarium. ”Vår bransch står inför en gigantisk förändring”, sa Lisa Lindqvist på Scania.
Jonas Grafström, vice vd, nationalekonom och forskare på Ratio inleder med ett positivt anslag. Han har i sin forskning visat att rätt incitament på marknaden och från politiken kan driva upp hastigheten och riktningen för tekniska framsteg. Ett konkret exempel är vindkraften som har genomgått en stark teknikutveckling och enorma kostnadsminskningar i takt med behovet av fossilfri energi kombinerat med breda statliga satsningar.
– Med åren växte sig vindkraftverken större och blev mer effektiva. De senaste tio åren har de blivit tio procent billigare per år, säger Jonas Grafström under seminariet.
Ge marknaden mål, incitament och politiska förutsättningar så kan företag och entreprenörer bidra till att skapa teknik som minskar koldioxidutsläppen, främjar resurseffektivitet och skyddar miljön, menar han.
– Ett positivt exempel är att installationen av solceller har ökat med 50 procent mellan 2021 och 2022. Det senaste kvartalet 2022 är ökningen 160 procent. När Ikea börjar sälja något är det inte längre en spännande teknologisk nyhet utan har blivit en del av den vanliga konsumtionen, säger han.
Sveriges prisutveckling på el sticker ut
Om konsumenten ska öka sin elförbrukning i framtiden är det också viktigt att elen prissätts rättvist på marknaden. Sänkta elpriser är beroende av effektivitet på elnätsmarknaden och här har Sverige stor förbättringspotential. Det menar Erik Lundin, forskare i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN som tillsammans med Ratio-forskaren Magnus Söderberg har analyserat elnätsmarknaden i en SNS-rapport.
– Sverige sticker ut med en av de högsta prisutvecklingarna i Norden. Det handlar om i genomsnitt 37 procent under 2010–2020, medan Norge och Danmark under samma period har haft i det närmaste konstanta priser, säger han.
Det bästa sättet att sänka priser på en marknad är att skapa konkurrens. Men då elnätsmarknaden fungerar som ett naturligt monopol används en så kallad benchmark-reglering, för att åtminstone skapa artificiell konkurrens. Det innebär att de mest kostnadseffektiva elnätsmarknaderna premieras med att få behålla sina prisnivåer medan de minst kostnadseffektiva straffas genom att tvingas dra ner på dem.
– I vår forskning framgår det att Sverige har de minst tuffa kraven enligt benchmark-regleringen. Tittar vi närmare på vilka som driver prisutvecklingen i Sverige finns de tre stora elnätsbolagen Eon, Ellevio och Vattenfall. Deras storleksfördelar gör att de premieras i den typen av regleringsmodell som Energimarknadsinspektionen använder. Jag tror att man skulle kunna vara betydligt tuffare mot de här bolagen och ge tillbaka en del av de kostnadseffektiviseringarna tillbaka till kunderna i form av lägre elnätspriser, säger han.
”Det här är en utveckling som ökar risken för ökad centralisering.”
En annan viktig faktor för att uppnå den typ av marknadskrafter, teknologiska framsteg och prissänkningar som Jonas Grafström pratar om, är en väl fungerande konkurrens på EU:s inre marknad. Men enligt en forskningsrapport från Ratio utmanas den inre marknadens fundamentala idé om fri konkurrens av EU-kommissionens nyvunna idé om ”sund konkurrens” och en ”jämlik spelplan”.
– Den nya innebörden är inte längre att marknaden ska vara fri från regleringar eller andra ingrepp utan i stället att marknaden ska korrigeras så att förutsättningarna är rättvisa eller jämlika. Ett aktuellt exempel är den sociala pelaren. Där utgår man bland annat från att konkurrensen blir sund av att införa lagstiftade minimilöner, säger nationalekonomen Theo Herold vid forskningsinstitutet Ratio och medförfattare av rapporten.
Genom den här typen av ingrepp blir konkurrenspolitiken i stället ett verktyg för att uppnå andra politiska målsättningar, menar han.
– Det här är en utveckling som ökar risken för ökad centralisering. Det påverkar innovationen, konkurrenskraften och i slutändan drabbar det konsumenten. Frågan till beslutfattare är vilket EU vill vi ha och hur utvecklingen ska se ut i framtiden, säger han.
Tillståndsprocesser stoppar etableringar
På ett mer lokalt plan måste politiken hitta vägar som främjar företagsetableringar. I ett panelsamtal mellan Christofer Fjellner, oppositionsborgarråd Stockholm stad, och Martin Ådahl, ekonomisk-politisk talesperson (C) hamnar diskussionen osökt på den uppmärksammade tillståndsfrågan.
– Det handlar i grunden om att skifta balansen mellan bevarandet och utveckling. Om vi är överens om att vi inte har ett hållbart samhälle, då kan vi inte längre ha ett stort fokus på att bevara nuvarande tillstånd utan snarare att ändra och utveckla det. Att skapa en ny balans mellan lokal miljö och globalt klimat, säger Christofer Fjellner.
Seminariet lyfte också kompetensutveckling som en avgörande faktor för omställningen av näringslivet. Detta har varit en tidig lärdom för många globalt konkurrensutsatta företag. De senaste åren har lastbilstillverkaren Scania övergått från att vara ett traditionellt lastbilsföretag till en digital tjänsteleverantör av helhetslösningar för hållbara transporter.
– Vår strategi till 2030 är att hälften av vår nyförsäljning ska vara eldrivna lastbilar. Det här innebär naturligtvis en omställning av i stort sett hela koncernens forskning, utveckling och produktion, säger Lisa Lindqvist, Public Affairs Manager på Scania.
”Vår bransch står inför en gigantisk förändring. Vi efterfrågar allt från de bästa motoringenjörer till IT-utvecklare och AI-experter.”
Scanias ökade fokus på elektrifiering, digitalisering och framtida utveckling av självkörande fordon, innebär att bolagen nu inte bara konkurrerar med fordonstillverkare inom samma sektor utan även med globala techföretag och coola startups, berättar hon vidare.
– Vår bransch står inför en gigantisk förändring. Vi efterfrågar allt från de bästa motoringenjörer till IT-utvecklare och AI-experter. Det går hela vägen till verksamhetsgolvet där vi tittar på möjligheter att ge våra anställda exempelvis elmontörs- eller robotoperatörskompetens, säger hon.
”Vi har nästan allt, förutom el och människor.”
En annan aspekt av kompetensutmaningen är att locka talanger till platser som genomgår stora elektrifieringsprojekt. Ett exempel är Mariestad som står värd för Volvos nya batterifabrik.
– Det här är en del av ett stort omställningsprojekt som berör Skaraborgs alla 15 kommuner, menar Magnus Fredricson, strateg hållbar utveckling på Skaraborgs kommunalförbund och fortsätter:
– Vi har nästan allt, förutom el och människor. Men vi har tagit på oss att lösa de här utmaningarna. Vi har redan tusentals potentiella medarbetare att värva till nya framtidsyrken. Samtidigt behöver vi locka hit ny kompetens. För det behöver alla Skaraborgs kommuner jobba tillsammans för att hitta det där som ger våra orter tillräcklig lyskraft, säger han.
