RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Ännu högre ränta - men fungerar det?

Ekonomi (TT)

Fungerar verkligen riksdagens räntevapen?

Räntan höjs för att inflationen är hög – men enligt vissa kan det vara tvärtom, att inflationen stiger för att räntan höjs. Experterna är inte överens.

TT: Driver räntehöjningar på inflationen?

Carl Eckerdal, chefsekonom Livsmedelsföretagen och Ikem:

– Ja, absolut, det påverkar inflationen. Nu talar jag ur företagens perspektiv, men små och medelstora företag finansieras genom banklån. När räntan stiger får de högre kostnader.

Då tvingas de höja priserna, och så är ränte- och inflationsspiralen igång.

– Det är inte någon raketforskning, säger Carl Eckerdal.

Han ser att detta finns med i Riksbankens kalkyler.

– Inflation brukar starta med för stor efterfrågan. Det som har triggat igång det här är energipriser. Men det är klart, tar man död på efterfrågan så får man inte heller någon inflation, säger Carl Eckerdal.

.

Laura Hartman, chefsekonom LO:

– Man ska skilja på kort och lång sikt. På kort sikt kan räntehöjningar driva på. Men inte på lång sikt, säger Laura Hartman.

I det korta perspektivet gör höjda räntor att allt blir dyrare, exempelvis bostadsrättsföreningar som måste höja avgiften. På längre sikt kyler dock höjda räntor av efterfrågan som dämpas, förklarar hon.

– På längre sikt driver inte räntehöjningar på inflationen. Men hur mycket de dämpar den är oklart. På den inflation vi har nu är räntehöjningar inte särskilt effektivt, säger Laura Hartman.

Hon har ifrågasatt de snabba och kraftiga räntehöjningarna. Skolboksmodellerna kanske inte fungerar på den situation vi har nu.

– Vi ser att Statistiska centralbyrån pekar ut räntorna som de kostnader som stigit mest, efter purjolöken. Det är det som drabbar hushållen, säger Laura Hartman.

.

Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom Svenskt Näringsliv:

– Höjda räntor är inflationsdämpande, säger han.

Han ser inte att räntehöjningar i sig driver på inflationen. Särskilt inte nu, när parterna på arbetsmarknaden har tagit sitt ansvar och håller löneökningarna låga.

Däremot är han kritisk till att Riksbanken fortsätter att höja räntan. Det skulle inte behövas, tycker han. Särskilt inte med hänsyn till löneavtalen.

– Inflationen nu beror på en utbudschock, effekter av pandemin och krig. Hur Riksbanken än gör kommer inflationen att falla.

Han tycker att man noga behöver titta på vad inflationen i ett läge som detta beror på. Modellerna för åtgärder passar inte riktigt utan den analysen, förklarar han. Därför bör Riksbanken ta det lite lugnare med räntehöjningar nu och avvakta effekterna.

– Alla vet att inflationen måste falla nu, det är otvetydigt. Men det är osäkert hur fort det går, säger Sven-Olov Daunfeldt.

.

Robert Boije, chefsekonom SBAB:

– Det skulle vara en mekanism som fungerar så.

Fast det är inte hela sanningen, förklarar han. Det vi upplever nu påverkas av så många saker. Räntan är bara en del.

– Den situation vi har nu är så mycket mer komplex jämfört med ett normalt konjunkturläge. Nu är det en blandning av flera saker, en efterfrågechock och en utbudschock samtidigt, säger Robert Boije.

.

John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet:

– Nej, höjda räntor driver inte alls på inflationen. All teori och praktik talar för att räntehöjningar gör att ekonomin stramas åt.

Visst, teoretiskt sett kan ökade räntekostnader för företag och hushåll göra att de vill kompensera sig.

– Men både teori och beprövad erfarenhet säger att det inte är så.

Fast nu verkar det som om företag har kunnat höja sina priser, förklarar han.

– Det verkar vara som en efterdyning av pandemin.

Han tycker att det scenario som vi upplever nu, och boten mot det, stämmer precis överens med de ekonomiska modellerna.

– Det är precis det här vi lär ut i A-kursen i makroekonomi. En stor kostnadschock, samtidigt som arbetslösheten går upp och priserna går upp.

– Skolböckerna säger då: Åtstramning! Trots att produktionen då går ned.

John Hassler säger att modellerna har rätt i stort, men att man inte säkert kan veta när åtgärder tar skruv. Inte heller hur människors reaktioner blir.

– Det går aldrig att säga exakt när förtroendet för inflationsmålet förloras, säger Johan Hassler.

.

Robert Bergqvist, seniorekonom SEB:

– Det första jag tänker på när det gäller den frågan är Turkiet, och president Erdogan som har ett mycket hårt tryck på centralbanken att sänka räntan. Som gammal Riksbankare har jag svårt att köpa det, säger Robert Bergqvist.

Visst, alldeles kortsiktigt kan en räntehöjning elda på inflationen något, konstaterar han. Särskilt om det uppstår ett kompensationstänkande.

Men efter ett tag så får penningpolitiska åtgärder effekt och efterfrågan minskar, och det gör i sin tur att inflationen sjunker, enligt Robert Bergqvist.

– Jag är inte det minsta tveksam om att räntehöjningar har effekt på lång och medellång sikt.

Robert Bergqvist tycker dock inte att det nuvarande scenariot stämmer med läroböckerna.

– Det här är världsunikt. Vi har haft ett penningpolitiskt experiment med noll- och till och med minusränta under många år. Samtidigt har centralbankerna agerat sedelpressar.

Vi har inte hunnit göra bokslut efter det ännu, förklarar han.

– Så, innan vi gjort det bokslutet, börjar ett nytt experiment. Nu höjs räntorna kraftigt i stora steg i många länder samtidigt.

Samtidigt står vi inför en klimatkris och lider av efterdyningar från pandemin.

– Vi har inte modeller för att förstå vad som händer. Vi behöver också förstå inflationens väsen, säger Robert Bergqvist.

Johanna Cederblad/TT