DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET
Lyckseles näringslivsråd skapar samsyn i företagarfrågor
Trots rekordomdömen i årets undersökning av det lokala företagsklimatet efterlyser företagen en större samsyn med politikerna. I Lycksele kommun ligger fokus på en nära dialog. ”Ett näringslivsråd hjälper oss att identifiera rätt frågor”, säger Roland Sjögren (KD), kommunstyrelsens ordförande.
Årets upplaga av Svenskt Näringslivs företagarenkät visar att kommunerna är på rätt väg. De får det högsta omdömet i enkätens 20-åriga historia. Men det finns fortfarande områden som behöver förbättras.
Ett exempel är samsynen mellan kommunpolitikerna och företagen kring vilka åtgärder som behöver förbättras. För även om 75 procent av kommunpolitikerna tycker att det är viktigt att förbättra företagsklimatet i kommunen tycker man ofta olika här.
I årets enkät har företagen lyft fram minskad brottslighet och trygghet, en bättre dialog med kommunen och en bättre förståelse för företagens förutsättningar som åtgärder där kommunerna behöver vässa sig.
Kommunerna å andra sidan har kortare handläggningstider, mer byggbar mark och fler bostäder som förstahandsval för områden som behöver ges högre prioritet.
Björn Lindgren, chef för lokalt företagsklimat på Svenskt Näringsliv, menar att det är viktigt med en större samsyn mellan kommuner och företag i de här frågorna om företagsklimatet ska fortsätta kunna förbättras.
– Bättre dialog och förståelse är viktigt för företagen. Det leder ju också till en större samsyn. På så sätt kan företagarna känna att de är med på banan och kan påverka utvecklingen, konstaterar Bjorn Lindgren.
Samtidigt har han en förståelse för att det finns en viss diskrepans.
– De frågorna som kommunpolitikerna prioriterar är inte fel. De är väldigt konkreta handfasta och viktiga områden för kommunerna. Som mer byggbar mark och handläggningstider. Det är frågor som de känner att de äger.
”Vi blev mer snabbfotade”
Lycksele är en kommun som har lyckats få en större samsyn med företagen. Men det har varit en resa. För bara några år sedan befann sig kommunen långt ned i enkäten.
Men kommunen bestämde sig för att ta tag i företagarfrågorna och lyckades vända trenden och klättra uppåt. I år är Lycksele en av de sju kommuner som för första gången får det höga snittomdömet 4.0 av kommunens företagare.
Roland Sjögren (KD), kommunstyrelsens ordförande, menar att en orsak till att man lyckats vända uppåt är att hela kommunen slutit upp brett kring de här frågorna.
– Vi har lyckats få en bra uppslutning från politiker och tjänstemän över hela linjen så att de är mer aktiva i företagsfrågorna idag. Jag tror att det har fått effekt och ger en bättre samsyn på saker och ting, säger Roland Sjögren.
Utbildade politiker och tjänstemän
En mycket viktig del i det arbetet har varit kommunens näringslivsprogram som uppdateras kontinuerligt och som hjälper kommunen att hålla sig uppdaterade med de frågor som näringslivet prioriterar. Det mynnar sedan ut i en programförklaring och ett dokument som fastställs av kommunfullmäktige.
– Det sker inom ett näringslivsråd där näringslivet och företagare, politiken och tjänstemän från Västerbottens Handelskammare. Sedan arbetar vi mot det målet.
– Vi flyttade också ut näringslivskontoret ur stadshuset och anställde en person som näringslivschef och som fick en bred och sammanhållande funktion för näringslivsarbetet i hela kommunen, fortsätter Roland Sjögren.
Man bestämde sig också för att göra en uppryckning i bemötandet av företag som ville etablera sig i kommunen.
– Vi utbildade både politiker och tjänstepersoner i företagares förutsättningar och vi bildade mark- och etableringsgruppen som spänner över flera viktiga delar i kommunens verksamhet. På så sätt har vi kunnat synka och koordinera handläggningen bättre. Vi blev mer snabbfotade och företagarna behövde inte slussas runt utan fick snabbare konkret hjälp, berättar Roland Sjögren.
”Nu ska vi ringa upp företagarna”
Lycksele kommun deltog också nyligen i Svenskt Näringslivs utvecklingsprogram där kommuner genom föreläsningar och praktiska exempel kan få inspiration och nya idéer för hur man kan förbättra företagsklimatet. Under programmet får kommunerna också tillgång till en erfaren mentor som man kan bolla företagarfrågor med.
– Det var helt klart en kick som gav inspiration och nya idéer. Bra med en mentor att vända sig till under programmet. För oss blev det också ett kvitto på att vi var på väg åt rätt håll med det arbete som vi påbörjat, säger Roland Sjögren.
Kommunen lägger också stor vikt vid att vara ute och träffa företagen. Man anordnar företagsbesök och flera olika mötesplatser.
– Vi förstår ju hur oerhört viktigt det är för företagarna att ha en dialog med kommunen och känna att de blir lyssnade på.
Just därför håller man nu på att dra i gång ett nytt unikt initiativ för att även nå ut till företag som det är svårt att komma i kontakt med.
– Vi från kommunledningen ska börja ringa upp företag som ligger långt bort eller som inte har tid att komma på olika möten. Vi ska höra efter hur läget är och om de har några funderingar eller önskemål. Man kan säga att vi skruvar upp vårt arbete med företagen med det här initiativet, konstaterar Roland Sjögren.
Fakta om undersökningen
- Undersökningen ger en bild av företagsklimatet i landets kommuner och genomförs av Ipsos på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Statistiska centralbyrån (SCB) tar fram ett urval utifrån kommunens storlek som levereras till Ipsos.
- I första hand skickas enkäten till Svenskt Näringslivs medlemsföretag och i andra hand till företag som inte är medlemmar i Svenskt Näringsliv. Vanligt är att ungefär två tredjedelar av urvalet består av medlemsföretag.
- Undersökningsperioden har pågått från den 2 januari till den 31 mars 2023 och antal svarande företag är 32 401. Detta innebär en svarsfrekvens på 46 procent.
- Vartannat år får även kommunpolitiker svara på enkäten, i år svarade 5 760 kommunpolitiker. De som får enkäten är ordinarie ledamöter i kommunfullmäktige (Enligt Valmyndighets förteckning över kommunpolitiker).
- Läs allt om årets undersökning av det lokala företagsklimatet.