EU:S FRAMTID
"Grön seger" i klimatdrama i EU
En "grön seger", anser majoriteten sedan EU-parlamentet till sist enats om sin syn på naturrestaurering. Men splittringen var stor och kompromisserna många – och nu väntar tuffa förhandlingar med medlemsstaterna.
Det var framför allt EU-parlamentets högerpartier som ville fälla EU-kommissionens omstridda förslag. Men högerstyrkan var inte tillräcklig. Förlust med 312 röster mot 324 och tolv nedlagda i en jämn inledande omröstning innebar att ledamöterna i stället fick rösta vidare om detaljerna.
De spikades till sist i ännu en jämn omröstning med 336 röster mot 300 och 13 nedlagda. Därmed har man nu en linje att förhandla om med EU:s medlemsländer i ministerrådet.
Jag tror att den är stark nog. Och det är en bra start. I flera länder finns det oro för att det här ska begränsa ekonomin och hämma initiativ men nu får vi möjligheten att visa att så är inte fallet, säger EU-kommissionens högste klimatansvarige, viceordförande Frans Timmermans, till TT och SR Ekot efter omröstningen.
Ändringsförslag
Svenska ledamoten Emma Wiesner (C) röstade mot lagen i den första omröstningen, men bytte sedan sida på grund av några av de ändringsförslag som godkändes.
Man tar hänsyn till svenska förhållanden och de orosmoln som svenska myndigheter har lyft. Det var ändringsförslagen som skrevs på Centerpartiets kontor som gick igenom och då kan inte jag vara något annat än otroligt nöjd, säger Wiesner.
Jessica Polfjärd (M) är inte lika munter.
Vi tycker att det är dåligt utformat och hade tjänat på att skrivas om och göras bättre. Det har blivit en förbättring ur ett moderat perspektiv, men vi tycker fortfarande inte att det är tillräckligt bra, säger Polfjärd.
Hetsig debatt
Naturrestaureringen har blivit en oväntat hetsig kampfråga i EU-parlamentet. Mycket beror på att den dominerande högergruppen, konservativa EPP, anser att förslaget är så dåligt att man inte ens velat förhandla om det.
Nej-sidan tycker att förslaget är för långtgående och pekar på hårda krav på exempelvis grönområden i städer och hur många gamla våtmarker som ska återställas. EPP varnar också för en livsmedelskris om det inte finns tillräckligt med jordbruksmark.
Ja-sidan anklagar i sin tur EPP och dess tyske gruppledare Manfred Weber för att främst vara ute efter att markera sin styrka och redan kampanja inför nästa års EU-val.
Försämrad?
Ja-sidan betonar vikten av att ändå få fortsätta förhandla, snarare än att börja om från början. Pär Holmgren (MP) talar om en "grön seger", men har ändå svårt att vara helt nöjd.
Ja och nej. Det viktiga är så klart att vi har en naturrestaureringslag och att vi kan jobba vidare från den. Men den blev ju kraftigt försämrad under omröstningen, säger Holmgren.
Han vill se större möjligheter att styra över pengar till "duktiga bönder".
Bönder som vill jobba för att förstärka ekosystemstjänsterna, den biologiska mångfalden och så vidare, de måste få en större del av kakan, säger Holmgren i Strasbourg.
Fakta: Naturrestaureringen i EU
EU-kommissionen lade i juni 2022 fram sitt förslag till naturrestaureringslag i syfte att ordna en "fortsatt och hållbar återställning av en motståndskraftig natur med biologiskt mångfald". Målet är åtgärder som totalt täcker minst 20 procent av EU:s land- och vattenyta år 2030 och samtliga ekosystem som behöver återställas till år 2050.
Bland annat föreslogs att andelen grönytor i städer ska ökas med minst tre procent till 2040 och fem procent till 2050. Varje medlemsland ska uppnå en rad förbättringar när det gäller allt från mängden fjärilar och fåglar till andelen skogar med träd i olika åldrar.
EU:s medlemsländer var oeniga, men röstade ja till sin syn på förslaget på ett miljöministermöte i Luxemburg den 20 juni.
EU-parlamentet godkände i sin tur sin linje i en omröstning under onsdagen.
Avslutande kompromissförhandlingar kan nu inledas med ministerrådet i hopp om en slutlig överenskommelse under hösten.
Fakta: Så röstade svenskarna
När EU-parlamentet röstade om att förkasta hela förslaget till naturrestaurering sade 312 ledamöter ja och 324 nej, medan tolv avstod.
Bland dem som ville förkasta fanns Abir Al-Sahlani (C), Arba Kokalari (M), David Lega (KD), Peter Lundgren (oberoende), Johan Nissinen (SD), Jessica Polfjärd (M), Sara Skyttedal (KD), Tomas Tobé (M), Jörgen Warborn (M), Charlie Weimers (SD) och Emma Wiesner (C).
Bland dem som ville bevara det fanns Alice Bah Kuhnke (MP), Erik Bergkvist (S), Malin Björk (V), Jakop Dalunde (MP), Ilan De Basso (S), Heléne Fritzon (S), Pär Holmgren (MP), Evin Incir (S), Karin Karlsbro (L) och Carina Ohlsson (S).
I omröstningen om att sedan godkänna det förslag som ändrats genom olika tillägg vann ja-sidan med 336 röster mot 300 och 13 nedlagda. I det läget hade C-ledamöterna Al-Sahlani och Wiesner bytt sida och ställt sig på godkännarsidan i stället. Övriga svenskar röstade som tidigare.
