STORMAKTEN KINA
Nu begränsar Kina dyrbar mineralexport
Ekonomi (TT)
De används i allt från skärmar till led-lampor, bilbatterier och solpaneler. Från och med i dag begränsar Kina sin export av två sällsynta mineraler som är avgörande i tillverkningen av halvledare.
Den kinesiska exportbegränsningen gäller de sällsynta jordartsmetallerna gallium och germanium. De är grundämnen som få hört talas om men som är kritiska för att tillverka halvledare.
Halvledare används i allt från stridsflygplan till telefoner.
Tjäna nationell säkerhet
Beskedet tillkännagavs av Kinas handelsdepartement i början av juli.
"Att införa åtgärderna kommer att tjäna nationell säkerhet och Kinas nationella intresse", skrev departementet i ett uttalande då.
Åtgärden ledde till att USA valde att begränsa kinesiska företags tillgång till amerikanska molntjänster som använder artificiell intelligens, däribland Amazon och Microsofts tjänster.
Sedan dess har USA:s finansminister Janet Yellen besökt Peking i ett försök att stabilisera ländernas frostiga relation. Inga besked kom dock om att dra tillbaka Pekings aviserade åtgärder.
Minskat beroende?
Kina står för den stora majoriteten, 97 procent av gallium och 64 procent av germanium, som utvinns i världen, enligt en rapport från organisationen Nordic innovation som sorterar under Nordiska ministerrådet. Jättelandet är dessutom ledande producent av 20 andra i sammanhanget viktiga råvaror.
USA och Europa har försökt minska sitt beroende av Kina när det gäller tillgång till betydelsefulla mineraler. Inom EU nåddes tidigare under våren en uppgörelse om miljardsatsningar för produktion och utveckling. Målet är att EU år 2030 ska stå för 20 procent av världens halvledarkomponenter, mot enbart 9 procent i dagsläget.
Joakim Hugert Lundberg/TT
Fakta
Ordet halvledare – "semiconductor" på engelska – härrör från att materialet inte leder ström lika bra som en ledare i metall, men inte heller isolerar helt. Råvaran kan exempelvis vara kisel, germanium eller selen, som utformas och dopas för att få rätt egenskaper.
De allra första halvledarna tillverkades på 1800-talet, men industriellt genomslag fick de först i slutet av 1940-talet i samband med transistorradion. I dag är de ofta tunnare än hårstrån och sammanlänkade på så kallade chip med myriader av trådar och kopplingar, som i sin tur används för att styra processer i allt från datorer, mobiler och bilar eller sjukvårdsutrustning, vapen, energisystem och vitvaror.
Källa: NE.se med flera
