RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Svag krona bäddar för ännu dyrare mat

Ekonomi (TT)

Matproducenterna flaggar för ännu en våg av prishöjningar. En svag krona, bränder och torka trycker upp produktionskostnaderna, enligt branschorganisationen Livsmedelsföretagen.

I bästa fall kan prisökningarna avta och bli mer normala om 6-12 månader, tror organisationens chefsekonom Carl Eckerdal.

Marginalerna för svenska livsmedelsföretag har pressats nedåt sex kvartal i rad och försäljningen har fallit fyra kvartal i rad, enligt ett konjunkturbrev från Livsmedelsföretagen. Och för att täcka den senaste vågen av kostnadsökningar under andra kvartalet i år kommer många producenter behöva höja priserna, är en slutsats i rapporten.

Väger tungt

Så sent som i juli föll livsmedelspriserna globalt med 11,8 procent i årstakt enligt FN-organet FAO:s index. De stapelvaror som prissätts där är dock något helt annat än de kostnader för insatsvaror som svenska livsmedelsproducenter betalar, enligt Eckerdal.

Han tillägger att prisfall på frakt, gas och el sedan i fjol bara har tagit udden av det mest extrema trycket uppåt för priserna efter Ukrainakriget.

Den svaga kronan väger dock tungt. Kronan har tappat 5-6 procent mot både euron och dollarn i år och 70–80 procent av företagens produktionskostnader påverkas direkt eller indirekt av denna utveckling, enligt Livsmedelsföretagen.

– Och bränder och torka i södra Europa, torka på försommaren och den blöta sensommaren i Sverige har påverkat utbud och pris på stora delar av centrala livsmedelsråvaror för perioden april-juni, säger Eckerdal.

I konsumentled steg livsmedelspriserna med 10,5 procent i årstakt i juli, enligt Statistiska centralbyrån. Det är en dryg halvering av inflationstakten sedan topparna i början av året på över 20 procent.

Fler prishöjningar

Eckerdal tror att man nu ska räkna med fler prishöjningar.

– Fyra av fem av våra medlemsföretag säger – trots att de fått igenom prishöjningar – att de ligger efter med de prishöjningar man skulle behöva göra för att ligga plus-minus-noll och komma upp i den genomsnittliga lönsamheten, säger han.

Och några prisfall på livsmedel – ned mot nivåerna före pandemin och Ukrainakriget – ser han inte som rimliga de närmaste åren.

– Det går inte att se i en prognoshorisont på 1-2 år. Det är helt orimligt. Det finns inget i omvärlden som pekar i den riktningen utifrån ett kostnadsperspektiv.

Lägesbilden för svenska livsmedelsföretag – med allt lägre marginaler – som målas upp av Livsmedelsföretagen är svår att få ihop med en rapport från Statistiska centralbyrån (SCB) förra veckan. SCB:s beräkningar visar att marginal bland tillverkare av livsmedel och drycker lyfte i årstakt under årets första kvartal, från 1,6 till 1,9 procent. Och för hela branschen, inklusive partihandel och butiker, ökade marginalerna från 5,9 till 6,0 procent.

– Det är siffror som vi inte känner igen oss i, säger Eckerdal.

Andra hållet

SCB:s beräkningar baseras på en helt annan metod, som bygger på momsdata samt uppgifter direkt från ett 40-tal företag.

– Vi samlar in data direkt från företagen som tillsammans står för 60 procent av branschens omsättning. Och våra siffror pekar åt helt andra hållet, säger han.

Eckerdal tillägger att marginalnivån för livsmedelsproducenterna dessutom antagligen ligger högre än de nivåer SCB räknat fram, både i år och i fjol.

Joakim Goksör/TT