DEN SVENSKA UTBILDNINGEN
Så kan dansk reform förbättra svensk utbildning
Kortare utbildning, högre krav och färre elever som släpps in till akademisk utbildning, allt för att öka kvaliteten. Det är på väg att införas i Danmark och är något som studeras också i Sverige. Men från studenthåll kommer det kritik.
Det är svårt att anställa akademiker, svarade sju av tio företagare när Svenskt Näringsliv ställde frågan förra året. Det är ett oroande faktum som förstärker den kompetensbristen bland svenska företag. Samtidigt är debatten om hur den högre utbildningen kan utvecklas och därmed öka närheten till företagen, fast i stela och upptrampade spår. Det menade Anders Broström, vd för Entreprenörskapsforum, på ett seminarium nyligen.
– Vi måste fråga oss om vi har de former för högre utbildning som vi behöver. Hänger den högre utbildningen med? Det finns många tecken på att det skaver. En högskole- eller universitetsutbildning är idag inte detsamma som ett självklart steg in på arbetsmarknaden, sa han och pekade samtidigt på att det finns inspiration att hämta i Danmark.
Den danska regeringens Reformkommission har arbetat med frågorna kring hur en högre utbildning kan öka anställningsbarheten efter genomförda studier. Bakom utredningen ligger det faktum att Danmark brottas med samma problem som Sverige: Digitaliseringen, globaliseringen, klimatomställningen ställer nya krav på arbetsmarknaden samtidigt som allt fler menar att universitet och högskola fortsatt arbetar efter utbildningssystem som formulerades för decennier sedan.
Presenterat långtgående förslag
Reformkommissionen har därför presenterat en rapport med en rad i vissa fall långtgående förslag som nu ska prövas i mindre skala. Bland annat ska masterutbildningen kortas från två till ett år, det ska bli lättare att byta spår under utbildningstiden och den tid som en student kan få studiebidrag och studielån kortas från 70 månader till 54. De besparingar som reformerna ger, om de införs fullt ut, ska gå tillbaka till högskola och universitet som ekonomiska resurser och skapa bättre kvalitet i undervisningen.
– Vi räknar med att det kommer att öka genomströmningen under studietiden, öka kvaliteten och förbättra studenternas möjligheter att få jobb. Grundläggande är att en utbildning ska ”betalas tillbaka” till samhället och arbetsmarknaden, sa Nina Smith, ordförande i Reformkommissionen under seminariet.
Ytterligare en del i Reformkommissionens arbete handlar om tillströmningen till den högre utbildningen. Där är förslaget att höja antagningskraven och därmed göra det svårare att komma in.
– Vi ska minska antalet antagna med 8 procent. I dagsläget går cirka 60 procent av en årskull vidare till högre utbildning. VI har alltså inte en utbildning för en elit utan en utbildning för många. Blir det svårare att komma in får vi bättre motiverade elever och utbildningens renommé ökar, sa Nina Smith.
Näst högsta antalet arbetslösa studenter
De danska förslagen har väckt uppmärksamhet i Sverige som i dagsläget är det land i Europa, sett till ett antal jämförande länder som har ungefär samma förutsättningar att bedriva högre utbildning, med det näst högsta antalet studenter arbetslösa tre år efter examen. Därtill är antalet arbetslösa personer med högskoleutbildning det högsta i jämförelsen, visar Svenskt Näringslivs studie.
– Den danska rapporten och förslagen som presenteras där är intressanta och tar ett nytt grepp på utmaningars om vi också har här i Sverige. Överhuvudtaget behövs en genomlysning av hur den högre utbildningen fungerar, för som det konstaterades på seminariet så står debatten om den och stampar, säger Ulrika Wallén, expert på kompetensförsörjning och högre utbildning på Svenskt Näringsliv, till TN.
Främst är det den miss-match som råder mellan utbildning och de kompetenser som näringslivet efterfrågar, något som många företag påpekat. En del i det är hur det livslånga lärandet ska utvecklas, något som även Reformkommissionen är inne på. Tre-fyra-fem års studier på högskola och universitet ger inte kunskaper som räcker hela yrkeslivet, de måste fyllas på. Det skulle tala för att de första årens utbildning kortas samtidigt som möjligheterna att fördjupa sig och hålla jämn takt med utvecklingen förbättras.
– Förslaget med kortare utbildningar är intressant när vi ser kompetensbristen i näringslivet.
Det sa Kristian Seth, huvudsekreterare i svenska Produktivitetsdelegationen, på seminariet och fick medhåll av Maria Nilsson, statssekreterare på utbildningsdepartementet.
– Yrkeshögskolan har infört kortare kurser med gott resultat. Vi ser ju också hur AI ställer krav på större flexibilitet in undervisningen och i det livslånga lärandet. Reformkommissionen tar upp vissa intressanta principer om det och om anställningsbarheten, sa hon.
”En högskole- eller universitetsutbildning är idag inte detsamma som ett självklart steg in på arbetsmarknaden.”
Förslaget att halvera studietiden för en master, som i både Danmark och Sverige är de två år som följer på de tre första åren på högskola eller universitet, har väckt en del protester i Danmark. Under seminariet tog Jacob Färnert, ordförande i Sveriges förenade studentkårer, upp den tråden.
– Jag köper inte alls argumenten. Vad ska vi ta bort då? Näringslivet efterfrågar alltmer specialiserade människor och från politiskt håll talas om excellens i kompetenserna och att Sverige ska vara en kunskapsnation, då kan vi inte gå den danska vägen med kortare utbildningar, sa han.
Nina Smith är medveten om kritiken men menar att det inte handlar om att kapa rakt av i utbildningarna eller pressa samman två år till ett. Det ska istället vara en ny, anpassad och attraktiv utbildning som tar hänsyn till dagens kompetenskrav.
– Samtidigt är den en kulturförändring som krävs, både inom utbildningen och bland företagen. Företagen måste öka produktiviteten och därför är det viktigt att de anställer fler akademiker och de här förslagen kan möjliggöra det.
